>

Jag har en plan:

Strax:
*Shoppa hårtoning.
*Shoppa klädsam topp för valborgsfirande med svärföräldrar. (Litar på Lindex eller Åhléns på odenplan och hoppas det går på max 30 minuter)

Snart:
*Lunch bestående av vit fisk i ugn och pressad potatis, coctailtomater och hoummus.
*Kort lunchpromenad med Speja.
*Kolla om tvättstugan är ledig.

Senare än snart:
*Överkroppsträning på Planet Fitness. Ska testa delar av Pauline Nordins pass. Spännande!
*Tona håret. (det blir ljusbrunt igen)
*Förhoppningsvis hämta tvätt.
*Packa för resa söderut
*Dammsuga, se till att lägenheten är i fint skick för Blogger boot-camp.

Sen:
Avresa mot Linköping.

Ni som ska bo över hos mig eller Ingela: Ring och stäm av era tider så att vi får en chans att ta hand om er på bästa sätt!

Alla: Slå mig en pling om det är nåt, om ni plötsligt tror ni sitter och åker åt fel håll i tunnelbanan, behöver guidning på Norrtullsgatan eller har glömt en träningstshirt!?!

Betalning: Ni betalar både träning och lunch i receptionen på Planet fitness, med betalkort eller kontant om ni så vill, vid ankomst lördag morgon.

Packa väskorna! Ladda med ombyten, skor, mellanmålsenergi och träningsglädje. Glöm och göm allt vad nervositet, negativa tankar om den egna träningsformen/konditionen/styrkan och oro heter. Vi ska ha kul. Alla duger. Precis som vi är!

>

Vaknade 0.6:00. Inte pigg och inte trött. Lika bra att gå upp och sortera tvätt…typ.
Ner till tvättstugan vid halv sju och förväntade mig att den skulle var ledig. ICKE.

Ursäkta mig, men. Är man PENSIONÄR så kanske man kan tvätta sådär på förmiddagen, när de som har ett jobb ändå inte kan ockupera tvättstugan? Nädå. Uppe i ottan är de. Mina påsar fick följa med tre trappor upp igen. NU är tvättstugan bokad till fredag eftermiddag. Inte roligaste uppladdningen för ett träningsläger.

Detta nederlag följdes av en helkass morgonpromenad som bestod av ca 35 minuter såsig gång. Knät molvärker och gnisslar. Det här med att ”koppla bort det onda” ville det inte riktigt acceptera. I helgen blir det voltaren. Nej det regnade inte, men känslan fanns där.

Om dagen fortsätter såhär så spiller jag väl lunchen i knät, prinsen fastnar på jobbet, bilen vägrar starta och om den gör det så kör vi väl i 20km/h ut ur Stockholm i helgtrafiken i eftermiddag….Gah!

>Jag har fått en utmaning av ”en hel drös underbara töser” som jag nu svarar på! Den handlar om varför jag bloggar och här är mina svar;

1. Hur länge har du bloggat?
Sedan 21 november 2007.

2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut en månad innan du själv börja blogga?
Det fanns i princip ingen bild. Hade inte alls brytt mig om det här med bloggar, jag var nog väldigt sen helt enkelt.

3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
Här är det tudelat, jag hittade dem samtidigt, genom varandra. Det var Puma och Emlicsious.

4. Hur känner du dig inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem?
Jag har inte gått tillbaka så ofta och kikat. Kanske borde göra det?! Läste det första inlägget dock och är glad att se ”urkraft”. Det var verkligen så att jag tog avstamp från det som varit. Det är jag väldigt stolt och glad över idag.

5. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet som läsare?
Det är en hel del. Kollar alla på min länklista varje dag. Flera av dem flera gånger om dagen dessutom!

6. Av de bloggare du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar/t.ex. teknikbloggar, modebloggar, politikbloggar?
Jag läser mestadels träningsbloggar med lite personliga inslag. I andra hand kommer matbloggar, sen inredningsbloggar. Procent? Jag kan fasen knappt räkna procent…

7. Nämn en bloggare (obs länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om?
Hm. Svår, svår svår. Jag tror det får bli Karin.

8. Nämn en bloggare (obs länka) som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om?
Åh, här får jag ångest. Så många av er underbara töser har faktiskt länkat till mig här. Jag blir rörd och glad. (Eller konstaterar att jag är som de flesta andra?!) Nåväl. Jag och Emliscious verkar funka på samma sätt. Envisa. Envetna. Prestationsbaserade. Andrea och jag klickar grymt bra. Hon har lärt mig massor, både om mig själv och om balans, enbart genom att finnas. Fantastiskt! J är lite som jag, fast liksom mer. Hon får fram och tar upp saker i ljuset, utan spaltmeter text. Imponerande.

9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
Ingen aning. Prinsen tycker nog det tar lite tid, men bryr sig inte nämnvärt. Vännerna tycker nog det är lite kul att följa vardagen ur ett annat perspektiv.

10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Det tror jag nog.

11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränser hela tiden?
Jag känner att jag har hitatt en bra balans där jag hela tiden är jag, men censurerar valda delar som inte behöver hamna i rampljuset.

12. Nämn några saker som du aldrig skulle blogga om och varför?
Jag försöker att utgå från mig själv, dvs inte hänga ut andra som inte har valt det själva.

13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse tror du?
Det här är en intressant fråga. Jag är en sucker för bekräftelse. Säkert använder jag bloggen som en förstärkare av när jag gjort bra grejer. Skriver ”tränat hårt idag” och är nöjd över träningen, men när kören ropar Bravo! då blir jag liksom glad en gång till av samma träningspass. 50/50…fast det lät ganska mycket…nåja. Ärlighet varar längst.

14. Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?
Man tolkar ju ganska mycket, och hittar sig själv i orden, men tror man kan komma ganska nära. Om inte annat så skapar man en helt annorlunda relation mot den personen.

15. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?
Yepp. Och i helgen är det blogger boot-camp. Mitt eget bidrag till att ses i verkligheten. Det ska bli fantastiskt roligt!

16. Tror du det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?
Det tror jag. Man bör vara medveten om vad och hur man skriver. (J, du sa det perfekt!)

17. Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar. Och isåfall: Hur har du hanterat detta?
Nej, inte ännu. Det dyker säkert upp så småningom.

18. Har du skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?
Nja. I min egen.

19. Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?
Att klockan blir sent och jag egentligen VILL gå och sova, men kan liksom inte slita mig för jag VILL ju kolla bloggar, skriva blogg och hinna kommentera också…

20. Tror du att du fortfarande efter två år bloggar? I såfall: Tror du att ditt bloggande förändrats då?
Jag tror nog det. Det verkar liksom fastna…

21. Tror du att bloggarna har (eller kommer att ha) någon inverkan på vår kultur, eller är de en grupp människor som mest påverkar varandra?
Säkerligen påverkar det. Dessvärre är jag rädd för alla 16 åriga tjejers bloggar. Många beskriver en verklighet som känns helt verklighetsfrämmande och som går ut på helt fel saker. Jag tror jag på bloggen som skapare av folkrörelse, på gott och ont.

22. Avslutningsvis 1: Kan du sammanfatta kort vad ditt bloggskrivande har betytt för dig?
Det har betytt hälsa. Välbefinnande. Återgång till mitt sanna jag och att jag hittat en ny källa till energi och motivation.

23. Avslutningsvis 2: Kan du sammanfatta kort vad bloggläsandet har betytt för dig?
Jag har stött på massa underbara tjejer och skapat helt nya bekantskaper. De berikar mitt liv dagligen!

>Morgonpromenad 50 minuter. Den är standard och knappt värd att nämna längre. Fast den får mig att må himla bra!

Hade tänkt hinna gymma idag och prova passet som Pauline Nordin beskriver i nya fitness magazine, men jag blev kvar på jobbet, sen kvällsmöte ute i verkligheten. Hemma strax efter åtta, då var det mer läge för att äta middag. God fisk i ugn och kokt potatis som Prinsen med stort P ordnade. Gött!I morgon eftermiddag, efter jobb men innan ny roadtrip mot svärföräldrarna, ska jag hinna klämma in gympasset. Så det så. Att knät smärtar försöker jag ignorera, det blir inte bättre av att jag ger det uppmärksamhet direkt, men springer eller belastar det gör jag ju inte innan helgen…man måste ju va smart!

Sofy bekänner: Jag har börjat vågmissbruka…inte bra, fast det är mer av nyfikenhet än av förväntan och förhoppning jag ställer mig på den tingesten. Siffran är av mindre vikt ( ha, ha, ha…fasen vilket trött skämt, sorry!) Nåja. Idag konstaterade jag för andra gången på en vecka att jag har hittat ett nytt kilotal. Det känns bra.

>

Snart dax att testa knät…

Vilket gick direkt jättedåligt. Promenad trettio minuter varav kanske tre minuters löpning innan det skar ihop. LESS är ordet. När jag kom hem var min dialog till prinsen;

Jag: ” -älskling, har du en fogsvans?”
Han: ” -eh, ja…det vet du väl, jag köpte ju en till garderobsbygget, vadå då?”
Jag: ”-Jag tänkte att vi kunde lägga mig på bordet därborta och sen kan du såga här (pekar två centimeter ovanför det högra benets knä).”

Efter misslyckade träningspasset var energinivån låg, men jag la mig i alla fall på vardagsrumsgolvet och gjorde en försvarlig mängd magträning, samt lite baksida lår fix.

Middag: Lite linguini och mer köttfärsås, majs, coctailtomater.
Kvällsmål: Liten portion vaniljyoughurt med blåbär och björnbär, nötter.

Natt!

>Helgen kom och gick och den har varit alldeles alldeles underbar!

Fredag: Roadtrip, trafiken flöt på skapligt. Röda vindruvor läskade längs vägen. Sen åt vi glass i strängnäs, prinsen övertgade och det slank ner en nogger. 200 kalorier, ja, ja…Framme i öret blev det god kycklingfilé och ugnsrostade rotsaker och grönsaker. Mums! Efterrätt, Gino, slank ner…det är ju ”nästan” bara frukt i alla fall.

Lördag: Vaknade tidigt, 55 minuter morgonpromenad innan resten av lägenheten vaknade till. Skönt att få röra på sig lite, morgonpromenaden har liks0m blivit ordinarie. Frukost, ut på stan och kolla affärer och återse gamla jaktmarker. Härligt. Blev en hel del shoppande på present/inredningsbutiken éntre, fina vaser i massor och en stor tavelram. Sen for vi vidare, shoppade ännu större vit vas och en jätteglascylinder att ha fina liljor i i vardagsrummet. Hallen saknar dock fortfarande skoställ och hatthylla, nedrans vad svårt det är att hitta rätt!

Eftermiddagsfika: Liten bit fransk chokladkaka.

På kvällen var vi ute på ”alla örebroares favoritrestaurang”; Wong. Vi åt ”sju asiatiska smaker”, tre olika förrätter och fyra varmrätter, som asiatisk tapas, typ. Riktigt gott!

Söndag: Roadtrip till mor och far. Lunch av fin gös och potatis, två matskedar vaniljglass till efterrätt, sen fortsatt tripp hem till Stockholm. Handla mat för veckan…där blev det under hektot naturgodis. Trött, sliten, men glad. Det fick slinka ner, men det var alldeles för sött!

Tre raka dagar med sockerintag. Tre raka sockerpoäng. Dock är helgens totala sockermängd ändå försumbar och den känns okej. Naturligtvis inga minuskilon skapade denna helg, men det var inte på något sätt syftet heller. Nu är det spurt mot campet!

>

Nu far prinsen och jag till Örebro. En helg med bästaste vännerna väntar. Hundpromenader, kolla nyinköpt villa på landet, leta inredningsdetaljer, långfika, äta goda middagar, tjejsnack, sightseeing och massa annat kommer vi ägna oss åt. Ska bli så kul att återse universitetsstaden igen!

Trevlig helg på er söta bloggers.

Nästa vecka den här tiden är det bara timmar kvar till vårens event; mitt egna

blogger boot camp!

>När jag sa till Prinsen att jag hade mjälthugg i förrgår eftermiddag under vår promenad tittade han konstigt på mig. Det är inte håll. Det sitter som högre upp, och hugger till i mellangärdet. Ytterts distinkt och ytterst oskönt. Ni vet?!

Det kom i onsdags. Torsdags morgonpromenad blev effektivt förstört av detsamma. Det gick tamejtusan inte att gå normalt, blev bara 25 min och jag var sur när jag kom hem igen. I går eftermiddag under promenad med Speja var det lite bättre. (Löpning inställd pga ont knä). På kvällen när jag gymmade bröst, triceps och mage kände jag inte av det. Topp.

I morse, då dök det upp igen, fast först efter en halvtimme in i promenaden, så dagens morgonpromenad blev samma sträcka och tid som normalt. Skönt eftersom helgen nu kommer bestå av mysiga middagar och härliga fikaraster i Örebro. (Min vän tott sa nåt om att äta glass i hamnen… Vi får väl se vad sockermatchen har för poängställning efter helgen, jag känner ingen större panik för siffrorn ajust nu, känns som jag har koll på kroppen!)

Mjälthugg är konstigt. Undrar om nån liten nerv ligger i kläm eller nåt. Eller om det liksom är världens samlade krafter som är emot mig just nu?!?

Nu ska jag gå och hämta ut dyra tapetrullar, visa vilka väggar som ska tapetseras för en hantverkare, äta lunch, lunchpromenera med Speja och sedan börja ladda mentalt för resa till härliga gamla Örebro där bästa vännerna väntar för en helmysig helg. Ska bli kul att återse sin gamla studentstad och visa Prinsen vart vi brukade hänga på den tiden!

PS. Pratade med Christina om söndagspasset BOOT-CAMP på just Boot-camp-lägret. Vi konstaterade att även om vädret är bra ute nu så blir det enklare att få till ett juste pass som verkligen tar om vi är inomhus och kan nyttja redskapen som står till förfogande. Hon hade dessutom beställt såna där BOSU- ( såna som sporty spice alltid skriver om) och hoppades att de skulle komma innan vårt träningsläger. Gött mos! Ds

>

>Usch. Jag fick precis ångest. Tack för det lillasyster!

Pulsklocka.
En finurlig sak som kan göra så mycket mer än att hålla koll på hjärtats slag. Min prins har en sjukt avancerad modell som är en kompass och kan berätta hur högt över havet man befinner sig. Den kan säkert räkna ut matematiska formler och hjälpa en att komma i form också…om han bara visste hur den fungerade. Ibland ser jag honom sitta och trycka på knapparna med lite bekymrad min. Den gången vi sprang ihop i höstas och han skulle prova den slutade den aldrig att pipa. Förmodligen nån förinställd zon som vi låg över eller under. Who knows…( i alla fall inte prinsen!)

Här finns en del av mitt dilemma. Jag vill bara att saker ska FUNGERA. man ska inte behöva sätta sig in i hur de gör det, det ska bara funka. Min tid är dyrbar, jag har inte kraft och ork att mixtra med zoner, intervallpulser, inställningar och ändringar. Eller så har jag inte tålamod eller hjärnkapacitet till att lära mig en bruksanvisning utantill. Hur som. Jag är en konsument. Som har krav på en användarvänlig pulsklockemodell som visar det jag vill se och som inte bråkar med mig.

Jag vill se:
Puls ( dah!!)
Tid (tidtagarur)
Kaloriförbrukning ( för att det är häftigt, men stämmer den?!)

Jag vill gärna se:
Hastighet
sträcka.

Just nu funderar jag på om de två nedersta ska uppgraderas till ett krav. Det verkar liksom roligare att ha sin pulsklocka då. Jag har ju de facto en nu, som man kan se puls och ställa in nån slags max och minpuls på, men den ligger nedstoppad i en låda med gammalt dött batteri.

Den från OBH nordica som jag skrivit om tidigare på bloggen kostar ca 800 spänn och har de tre första plus lite till jox. (Sånt som jag ändå inte kommer använda…om jag känner mig själv rätt)

En pulsklocka från Polar: Polar RS200sd, som kan alla fem kostar 2 400 pix.
Den har fotsensor till de två sistnämnda. Frågan lyder. Är det 1600 spänn roligare att springa med fotsensor? Jag tycker ju det är rätt skoj redan nu….
Men frågan kvarstår; är den användarvänlig eller kommer jag bli galen? Kan jag lätt se mina fem saker eller måste jag trycka på knappar, förändra, ställa in, trixa och joxa? det ORKAR jag inte!!!

Help!

Alltså. Visst. 2400 spänn är mycket pengar. Men jag har råd. Om man inte riktigt räknar med att det ska köpas ny soffa, nytt matbord med stolar, ny stor platt-tv, säkert nåt slags litet högtalarsystem till tv:n (sånt bryr jag mig mindre om med grabben verkar bry sig), tapeter (3000 pix plus arbetskostnad), vardagsrumslampa, taklampa till sovrummet, balkongmöbler+balkongträdäck, tvättmaskin, en fåtölj ska kläs om…och som grädden på moset. Ett nytt kök i höst/vinter.

Visst har jag väl sagt att man kan konsumera sig lycklig?!?

Hjälp mig nu tjejer!