Archive - februari, 2009

>Om ansvar (och detaljer för fatmaxpass)

>

Detta inlägg är långt. Men det är det viktigaste på länge. Det handlar om ansvar och att träna med huvudet. Var snäll och läs det så att ni till fullo kan förstå varför jag tränar som jag gör just nu!

Jag vet att jag har ett gäng trogna bloggläsare som följer mig i princip dagligen. Jag tror även att jag har ett gäng som kollar in nån dag i veckan, uppdaterar sig lite och som jag ännu inte ”fångat in” till att tillhöra den första kategorin. Och så finns de de som planlöst surfar runt på nätet bland gängse träningsbloggar, bantingsbloggar och pro-ana bloggar som vill ha snabba tips och samla data på HUR man förändrar sitt liv. Lite snabbt sådär. Plocka lite där, plocka lite här, samla tips och idéer, träningspass och recept.

Jag hoppas, tror och till viss del vet att min blogg fungerar som inspiration, powerboost och tankeställare för dess läsare. Min blogg är för alla, men det är stor skillnad på att mina ord finns att läsa för alla och att alla kan göra det jag skriver om.

Dagens fatmaxpass är inget som ni bör kopiera! Jag skriver likväl om det eftersom det är en del i mitt upplägg, lagt av min mot betalning anlitade coach som har testat min kropp med diverse mjölksyratrösklar och blodprov. Han har fått min målsättning på papper, följt mig sedan i höstas och fått i uppdrag att ge mig och min kropp den träning som jag behöver för att klara 3:45 på Stockholm marathon den 30 maj 2009. Jag tränar ytterst långsiktigt och under uppsikt.

Detta ovan och detta nedan är viktigt!

Min kropp är sedan tidig ålder van vid hård träning. Jag tränade, slet och tävlade och tog mig in på det alpina skidgymnasiet i Tärnaby. Där följde fyra år av ännu hårdare träning. Träning som vardag och fest, en elitsatsning och det livet gick ut på. Vi balanserade där på en tunn linje mellan utveckling och överträning. det handlade om att vara tillräckligt segstark och mjölksyratålig, men fortfarande explosiv. Jag byggde vad min coach har kommit att kalla en ”powerfysik”. En powerfysik fungerar utmärkt i friidrott, hyfsat bra till fotboll, kanonbra till alpint (comes as no surprise!) men direkt dåligt med marathonlöpning. Jag har stort antal snabba muskelfibrer i min kropp. De vill ta i hårt och kort och det är de som jag jobbar med när jag springer snabba intervaller i backe. När jag bänkpressar, benböjer och kör upphopp. Min kropp älskar sådan träning eftersom den är van vid den och anpassad för den. Min coach har fått i uppdrag att göra marathonlöpare av mig vilket har inneburit ett spännande och annorlunda träningsupplägg. De snabba muskelfibrerna måste lära sig att jobba länge och långsamt samt att ta energi från fettdepåerna istället för från kolhydraterna som lagras i min kropp. Jag håller på att ”skapa om mina muskelfibrer”. Med jämna mellanrum kommer jag springa fatmaxpass som ett led i detta. Vi kan kalla det ett träningsläger från helvetet för min ”powerfysik”.

Idag har jag sprungit fatmaxpass tills kroppen föll i gråt (bokstavligt talat) och tömt min kropp så till den milda grad att jag satt ner i duschen för att jag var rädd att benen inte skulle bära om jag stod upp. Fatmaxpassen är anpassade för mig och ska inte tas efter, utan att ni har fått dem rekommenderade av en coach liknande min. En utbildad fysiolog. Nu när jag skrivit detta som handlar om ansvar så kan jag ge er detaljerna. Att läsa och begrunda, men inte att kopiera.

***

Coachen sa: Fatmaxlångpass. (Vilket hör ihop med gårdagens intervallpass som är ett tömningspass. Efter intervallpasset fredag kväll ska bara protein och fett in i systemet. Lördag frukost är avokado, omelett etc. Inga nya kolhydrater ska lagras in i musklerna.)
8 km zon 1, 8 km zon 2, 8 km zon 3, fokus på att genomföra.

Jag gjorde: Matupplägg enligt ovan, sen stack vi iväg.

lap 1: 51:44, maxpuls 159 ( västerbron), medelpuls 142, medelpace 6:28 min/km, 8 km.
lap 2: 49:47, maxpuls 158, medelpuls 146, medelpace 6:12 min/km, 8 km.
lap 3: 20:41, maxpuls 160, medelpuls 154, medelpace 5:49, 3,55 km.

Den tredje 8 km etappen blev 3,5 km lång innan kroppen ytterst påtagligt berättade att den fått nog. Jag kände ”oh no”, tryckte på ”lap” och 50 meter senare snyftade jag högt och stannade. Kroppen, inte jag, hade brustit ut i tårar över det omöjliga i situationen. Efter ca 2 minuters andhämtning tryckte jag åter på lap och fortsatte.

lap 4: 14:53, maxpuls 159, medelpuls 152, medelpace 6:04, 2,45 km.

Jag slet hårt för de 6 kilometrar som skulle vara lap 3. De blev 6 istället för 8 och jag stängde av klockan på 22 km. Då hade jag sedan 21,2 km bestämt mig för att ”fortsätta ta mig fram springandes i 800 meter till”. Det i sig var en liten seger- att jag missade 2 km får jag och coachen leva med.

Stannade. Pustade. Delade en power bar med min kamrat (som hade lovat att äta normalt och ladda som för ett vanligt långpass) och promenerade i 14 minuter hem. Vad som hände sen står i inlägget nedan. Jag har nu lärt mig att nästa gång ska jag dricka Oboy. Mela säger att jag ska istället för fruktos, som lagras i levern före det går ut i musklerna, de törstande och behövande, så ska jag få i mig glukos. En ack så viktig skillnad! No more apelsin i duschen.

Total tid: 2:17, maxpuls 160, medelpuls 146, medelpace 6:14, 22 km.

Känsla: Inte alls som förra gången. SÅ mycket lättare! Det var de facto först 50 meter innan kroppen högljutt berättade att den fått nog som jag tyckte det var riktigt jobbigt. Visst byggde jag mjölksyra i benen från första steget i små uppförsbackar och visst var det bitvis småslitigt. Men ändå inte. Jag är mycket nöjd med att jag prickade medelpacetiderna exemplariskt efter coachens önskemål. Det var såhär det skulle gå till! (minus tårar och plus 2 km)

Så. Nu har ni varit duktiga!
(Och inte en endaste bild fick ni heller. Ibland är jag en elak bloggare)

>Hur mår du?

>Lugn, självförtroende, tvivel, hopp, förtvivlan, tårar, skratt och upprymdhet och nästintill livlöshet. Efter fatmaxlångpass kan jag konstatera att jag känner att jag lever och att det är en riktig resa att göra dessa pass.


Det kommer en längre version med data senare. Nu ska hundarna ha mat, få gå ut och sen ska jag hasta och möta arrangörsstaben för BBC på Waynes. Där ska jag ladda med massa energi! Jag kan dock berätta att skålen innehåller en apelsin mindre. Jag åt den, sittandes i duschen. Jag lät nog ynklig när jag bad om den och prinsen stack in huvudet i badrummet, såg mig sitta där ihopkrupen med vattnet strilande, helt utsliten och tyckte vadå? Det tog inte många sekunder innan apelsinen dök upp och han med lätt oro och skepsis i blick frågade om jag klarade mig nu. Jodå. Tack.

Det var en god apelsin.

>Dubbla din necessär

>Jag gillar att göra mer än att träna. Exempel på en grej jag tycker är himla kul är allt som har med färg och form att göra. Jag älskar att vara kreativ och ett område där man kan utveckla detta intresse är smink. man kan göra himla mycket kul med färg och skuggor! Ett exempel på mitt intresse ser ni nedan när jag ryckte in och sminkade Söta Jane inför en bloggträff med modebloggerskor…Idag upptäckte jag denna site på nätet! Det är ett forum (där jag i och för sig inte kommer att vara aktiv) men sidan är uppbyggd så att de som klickar in där och på dess annonsörer samt värvar vänner till sidan får hem presentkort på HM, Kicks och Åhléns! När man blir medlem får man 50 poäng direkt och efter 400 poäng får man presentkort om 150 kr att handla för i ovan nämnda butiker.

Om ni klickar på länken nedan så kan ni logga in och skapa ert eget konto och börja samla poäng mot nya grejer i necessären. Nu tror jag kanske inte att detta kommer att ge mig sanslöst många poäng, men om det blir ett första presentkort ska jag äntligen göra slag i saken att dubbla min necessär. Dvs ha dubletter av alla mina favvoprodukter så att jag slipper flytta grejerna mellan träningsväskan och badrummet. Det får dessutom bli dagens tips!

>Lycka

>

Tack kroppen! Tack Prinsen! Tack bloggen! Tack coachen! Tack vännerna! Tack hundarna!

Efter ett tufft intervallpass har jag landat i soffan efter intagen middag. Endorfinerna rusar i kroppen och känslan infinner sig. Jag är överlycklig! Vilken ynnest att få vara med. Vilken bra grej att jag numera är och jobbar mot att varje dag vara det bästa jag kan bli. Och aningen ännu bättre.

Tack, tack, tack!

>Fredagsnöje (pass 2 av 2)

>Vilket fredagsnöje!

Springer du på i samma hjulspår, passen ser ungefär likadan ut och det skulle kunna vara lite mer utveckling, styrka och inspiration? Detta intervallpass rekommenderas å det varmaste. Utmana dig själv genom att stegra intensiteten.

Anse dig utmanad att testa mitt fredagsnöje!


Coachen sa: 2 km uppjogg 1 % lutning, 6 x 800 meter, 4 % lutning i zon 6, 2 min ståvila, 1 km nerjogg zon 1, 1 % lutning.

Jag gjorde: Planet fitness, löpband, samma som i morse och nu med fotpoden på. Som Andrea skrev i kommentaren till förra inlägget så verkar kalibreringen av bandet lika tveksam som min pod är. Jag satsade därför på att vara ungefär mittemellan poden och bandet, vilken det skilde nästan 30 sek per min/km. Sa poden 6 min/km sa bandet 6.30 min/km… Siffrorna nedan är avstämda med funbeat och jag tror att de stämmer skapligt med verkligheten.

Jag hade med mig en lapp med siffrorna 800 m i 4:36 min/km tempo = 3:40. 4:36 är den långsammaste pacen i spannet i min tänkta zon 6. Med 4 % lutning tyckte jag att det var nog där jag skulle hamna. I och med att bandets fart inte stämde, vilket nu var uppenbart så satsade jag på att springa mina intervaller på 3:33. Det skulel nog bli ungefär 800meter helt enkelt!
Uppjogg 12:11, maxpuls 146, medelpuls 137, medelpace (enligt pod 6:03 min enligt band 6:27 min/km) 1 km.

Intervall 1: 3:33, maxpuls 177, medelpuls 168, medelpace (pod 4:18, band 4:35),
ståvila: 2 min, medelpuls 143
Intervall 2: 3:33 maxpuls 179, medelpuls 162 (pace enligt ovan)
ståvila: 2 min, medelpuls 151
Intervall 3: 3:33, maxpuls 180, medelpuls 164 (pace enligt ovan)
ståvila: 2 min, medelpuls 150
Intervall 4: 3:33, maxpuls 181, medelpuls 168 (pace enligt ovan)
ståvila: 2 min, medelpuls 154
Intervall 5: 3:33, maxpuls 182, medelpuls 168 ( pace någon enstaka sekund snabbare än ovan)
ståvila: 2 min, medelpuls 152
Intervall 6: 3:33, maxpuls 181, medelpuls 169 (pace enligt ovan)
ståvila: 2 min, medelpuls 155
Nerjogg: 6:31, maxpuls 160, medelpuls 152, 6:31 min/km, 1 km.

Känsla: Jag regerade på bandet! Efter tredje intervallen kände jag att coachen har gjort det igen. Ett tufft pass men det kommer att gå! Efter intervall 4 hade jag börjat samla mjölksyra i benen så att det kändes. Femman och sexan blev därför mer kamp, men fortsatt med bra driv i steget och full fokus. Det var pannben och in i kaklet och en härlig pirrande och varm/kall känsla i kroppen. Sådär som det är när man anstränger sig hårt. Bandet lurade mig lite, den visade att pulsen var 184 i slutet av de två sista intervallerna. Klockan mätte bara till 182, alltså 8 slag från max… Men ändå. Jag klappar mig på axeln, ett grymt pass med ett grymt genomförande.

>Off topic: Grönland

>Att Facebook är roligt vet vi alla. Nyss skrattade jag högt.

I Tärnaby på skidhemmet, som skolan heter, fanns det en tradition att det alltid kom en grönländare varje år. Det hade börjat någon gång (vet inte när) och under mina år där hann jag lära känna fyra grönländare.

Det var ”Grönis” (han gick sitt sista år när jag gick mitt första och jag vet ärligt talat inte vad han hette annars, han lär ju ha varit döpt till något annat än Grönis av sina föräldrar) I min klass gick tvillingarna Jess och Lars Lennert, en klass under gick Akannguaq Lennert (förmodligen släkt med tvillingarna men jag minns inte hur). Jess och Lars hette vad de hette. A… kallades för Acka, kort och gott.

Grönländska är ett sjukt roligt språk. Kolla bara in denna konversation, vilken jag kan ta del av eftersom jag är vän med nämnda herrar på facebook.

Jess uppger att han: Nuunuutiga napparsimasoq ataataa suliusaartoq.
Varpå Paaneraq kommenterar:

-angerlarniarimmi :p
Jess svarar:
-Ajorunnanngilaq nammineertalerniassaaq! Nagu….. Anaanani angerlarsimaqatigaa :-)
Och så avslutar Panneraq med:
-hehehe ok qujanaqaarmi taamaappammi ajunngilaq :D

Bilderna har jag helt tjuvaktigt snott av Jess på Facebook, han är den eminenta fotografen och bilderna är lånade ur hans fotoalbum ”juli, augusti 2008″

>Lunch

>

Chili con carne med morot, paprika och lök i. Då behövs inga andra grönsaker vid sidan om! Smidigt värre att ta fram ur frysen.

>Snabbdistans (Fre pass 1 av 2)

>Förmiddagens pass var ett kort snabbdistanspass med uppjogg och nerjogg. Outfit i svart och rött. Alla kläder utom strumpor och sportbh kommer från craft denna dag.


Coachen sa: 2 km uppjogg zon 2, 4 km snabbdistans zon 5, 2 km nerjogg zon 2.

Jag gjorde: Löpband inomhus på Planet Fitness. 1% lutning på bandet.
Uppjogg: 12:41, maxpuls 144, medelpuls 136, medelpace 6:27 min/km, 2 km.
Snabbdistans: 19:44, maxpuls 170, medelpuls 164, medelpace 4:56 min/km, 4 km.
Nerjogg: 13:07, maxpuls 169, medelpuls 149, medelpace 6:31 min/km.

Hi, hi, lite slitigt med snabbdistans. Håret åt alla håll!

Känsla: Oj vad jag fick slita för mina snabba kilometrar. Nu är det det där med kalibreringen igen… Hade inte fotpoden på mig så jag kunde inte jämföra, men det kändes extremt snabbt när jag drog upp bandet på 4:47 min/km ( här hade jag felaktigt skrivit en 5:a först…). Så snabbt att jag var tvungen att hejda mig lite lite, det blev sedan en ganska stabil fart med en liten ökning på slutet. Uppjoggen kändes fantastiskt lätt och nerjoggen lång. Kroppen bärjar känna att det är några dagars hård träning nu, vänster knä gnäller lite så jag ska se till att stretcha noga nu. Men först lunch!

>Kvällspass på gymet (tors pass 2 av 2)

>Coachen sa: Uthållighetsstyrka, 30-50 reps. Bellybacks, sit-ups, hantelrodd och bänkpress är obligatoriskt.

Jag gjorde: Planet fitness, efter middagen och bara jag och tre andra grabbar i styrkehallen. I en av salarna pågick gamla favoriten Crossfit. Borde snart ta tag i den igen, den är ju så skoj, men just nu har maraträningen full fokus. Ännu ett skäl att göra ett återtåg är att det bara var grabbar på passet och att det såg sjukt kul och jobbigt ut!

Fantasin tröt, därför gjorde jag två varv av Coachens övningar och lade bara till; gissa… (jo såklart, hantellyft åt sidan för axlar).Kvällsmys

Belly backs: 2 x 50 (tjoho, jag har blivit stark!)
Sit-ups: 2 x 35 (de är rätt jobbiga den där traditionella varianten när man inte gjort just den på ett tag.)
Hantelrodd: 2 x 33 7 kg
Plan bänkpress: 2 x 30, 20 kg
Hantellyft åt sidan: 2 x 30 (5 kg, 4 kg)

Känsla: Inte mycket att säga om, genomföra och gå hem. Fick inte riktigt pump i hantelrodden, tycker som bekant att alla ryggövningar är mer eller mindre svåra att få kontakt i. Bellybacksen slet jag lite för, men det var skönt att få ihop 2 x 50. Utveckling!

>Middag

>Fläskytterfilé lades i marinad under eftermiddagen. marinader är kul, man kan ha i lite vadsomhelst! Honung med saffranssmak, balsamvinäger, olivolja, soja, peppar, saltn och grillkrydda var i min marinad.Jag stekte filébitarna i olivolja och smör, och lade sedan över dem i samma långpanna som jag hade klyftpotatisen på i ugnen. Servera med youghurt och valfri grönsak! (Mela, jag veeeet, man kan inte ha vitkål till allt, men nu har jag den ju hemma och jag åt andra grönsaker till lunch!)

Page 1 of 912345»...Last »