Archive - mars, 2012

Anja Pärson avslutar sin alpina karriär

Tack Anja Pärson för fantastiska år i den alpina världscupscirkusen! Som du bjudit på dig själv. Radat upp medaljer och toppresultat, stått stark i dina åsikter, känslor och val. Jag applåderar återigen och förundras över alla framgångar du åstadkommit.

19 mästerskapsmedaljer, 42 världscupsegrar, 95 pallplatser och två totalsegrar i världscupen, 2004 och 2006. Jag kommer alltid hävda att  Anja Pärson en av världens mest framgångsrika alpina skidåkare. VM i Åre 2007 där hon krossade. Crashen i Whistler som följdes upp av ett brons. Tårarna, rysningarna, klumpen i halsen, lyckan. Så många fina tv-minnen. Så många sälar i målområdet!
De (förhoppningsvis få) som nu uttalar sig om att det var på tiden att Anja slutar, de borde 1) skämmas, och 2) ställa sig själva frågan om de sagt så under ca tio års tid angående exempelvis Patrik Järbyn? (för det tror jag inte att de har och även om jag i och för sig tycker att även Patrik kan få åka precis så länge han själv vill och tycker det är roligt så finns där en sjukt stor skillnad mellan deras karriärer, och varför gnälla på tjejen som faktiskt gett oss resultat!?.) Förra säsongen tog Anja VM-brons i kombination. Att denna säsongens fartsatsning inte gav den frukt hon hade önskat och hoppats ger INGEN rätten att tycka att hon borde lagt ner sin karriär före den kommande helgen. Punkt.
Bild från anjapaerson.com
Anja är för mig Sveriges främsta kvinnliga idrottare genom tiderna. Jag må vara partisk, men jag tycker att hennes bedrifter är större än Sörenstams och Alshammars. Om man nu ska ställa dem mot varandra, vilket man absolut inte behöver. Jag hoppas att Anja får all avtackning som uppbådas kan, och därefter önskar jag all lycka till i den fortsatta karriären. Jag blir inte förvånad om hon kommer fungera som en kugge i det svenska damlaget framöver. Som coach och tränare för de yngre tjejerna på väg upp. Jag tror att Anja har extremt stor del i framgången hos de yngre åkarna som nu kliver fram. Det vore också roligt att ha henne i vinterstudion. Karriären som sådan är långt ifrån slut, bara den som alpin drottning.
TACK för underhållningen Anja!

Danny Saucedo – Amazing Akustisk version

Jag har alltid gillat att höra akustiska versioner av låtar. Här är Danny Saucedos Amazing! Den skulle sitta fint på en nedvarvning efter ett tufft pass. Jag gillar Danny då han är helt igenom talangfull, en riktig musiker, även om han sjunger pop och dagens sound. Sådant står högt i kurs hos mig och respekteras enormt!

En studioversion av denna akustiska version hade också varit kul att höra, med lite pålagd sång från en kör. Kunde bli riktigt maffigt det!

Spinning 60

Framöver ska mina lördagar börja med spinning klockan tio på Sportlife i Hammarby Sjöstad, precis som den gångna helgens. Andréa bjöd på ett toppenpass som verkligen syftar till att bygga cykelmuskler. Tio minuter uppvärmning, sedan fyra gånger sju minuter långa klättrande intervaller där vi hela tiden skulle befinna oss precis intill mjölksyratröskeln utan att gå över. En fin utmaning och ett pass som för mig var ett rejält kliv upp till ny nivå konditionsmässigt. Det är skillnad att gå på 30, 45 och 60 minuterspass!

Stegringen var absolut välkommen och ligger helt i linje med planen. 15 cykelpass av det som var kvar i mars är det som ska göras. I veckan fick jag till tre planerade pass, som egentligen skulle varit fyra, men ett strömavbrott på WC Värmdö kom emellan. Jag ligger hyfsat i linje med planeringen, men behöver öka takten lite. Dessutom längtar jag efter att göra första utomhuspasset. 11 pass kvar till målet!

Bild ur Malojas nästa kollektion. Grafiska mönster är snyggt!

En grej som jag tyckte var särskilt bra med Andréas pass var att hon peppade alla att våga gå mot tröskeln, men var noga med att säga åt oss att lätta på motståndet om vi stumnade. Hon undervisade klassens deltagare om fördelen med att träna utan syra, att konditionen byggs fort men att återhämtningstiden är kortare på sådana pass. Sådant som jag är medveten om och lever efter, men som långt ifrån alla känner till. Bra!

 

Kardemumma

20120311-124010.jpg

20120311-124020.jpg

De senaste dagarna har jag ätit havregrynsgröt med hallon, kardemumma och casewnötssmör. Så himla gott, try it!

Craft – Pink passion

Men du då?

Jag ÄLSKAR livet med bloggen. Jag har träffat så många helt underbara människor. Får support, svar på tal, funderingar, inspiration och kramar. Ni är helt enkelt så jäkla bra allihop!

Det är fult att härmas, men smart att sno. Helt inspirerad av Karin gör jag nu en rip-off av hennes ”Men du då?”, eftersom vi sannolikt inte har samma läsare. Och har vi det – ja då får ni förhoppningsvis en länk och en beskrivning till!

Eftersom jag har så mycket glädje av DIG, tänkte jag ge lite kärlek tillbaka. Och vi kan nog få himla kul allihop av det här känner jag!

Cut the crap, let’s get to it: Har du en blogg? Berätta i en kommentar vem du är, vad du bloggar om, kanske vad som driver dig, eller vad du åt till frukost? Om du har någon favvogrej för dig, eller vad din katt heter. Du hajar. Sen när jag läst gör jag blogginlägg där ni presenteras. Inte en ful lista, utan riktiga inlägg som handlar om er, några bloggar per inlägg. Ni hittar varandra, andra hittar er! Det blir blogginlägg i flera flera delar som heter NI. Hur många delar det blir beror lite på er känner jag. Så shooot! Ps. Bloggar du om katter och akvareller så kommentera du med. Det är ju DU som är del av uppochhoppa! Vad mycket klubben för inbördes beundran det vore om det bara blev träningsbloggar!

Och för guds skull, kom ihåg att tävla om en ERGO. Det är kanske världens bästa grej när man har barn!

Exempel: Hej! Min blogg har förvandlats. I starten ett febrilt sökande efter min gamla storform som elitidrottare när jag var stressad överpresterande stockholmsnewbie som vägde mer än jag ville, sen blev den till en marathonblogg. Nu har jag landat i en uppochhoppa-blogg, där det handlar om att vara den bästa versionen av sig själv. Att du kan allt du vill, att din kropp är ditt tempel och din träning värd sin vikt i guld. Jag tipsar och tycker. Alltid ärligt, alltid engagerat. En bebé och en prins finns med på ett hörn. Och just ja, om jag fick måla hela världen med en färg skulle jag måla i orange! (Nä – jag kan inte skriva kort och ni behöver inte heller göra det. Ta plats för sjutton!)

Ät. TRÄNA. Skratta. Älska.

Det som skulle bli mitt uppföljningsinlägg på inlägget om vad Paleo är för något är redan skrivet. Det skulle handla om att äta mat enligt hederligt förnuft. Att äta fina råvaror och att inte göra det så himla komplicerat i onödan. Gånger två eller nästan gånger tre har det formulerats så himla bra!

Att bara äta bra grejer, ur kostcirkeln som vi lärde oss den på lågstadiet. Att äta med sunt förnuft. Träna. Skratta. Älska. Det är så man lever livet. Grejen är väl bara den att vi (de) kanske föreläser för de redan frälsta. Vi skulle nog ut och pumpa Flashback/Familjeliv/Expressen/Aftonbladet fullt med dessa inlägg. Undrar hur reaktionerna skulle bli?

 

Läs vad Kalle och Helenaskriver om mat och sunt förnuft, sen tycker jag att vi ska fredags-FYSA! Min fredag består av dubbelpass: Både cykel och coreträning. Heja. Heja. Heja! Och om det sunda förnuftet plötsligt då och då har en blind fläck när det kommer till godis, kakor och glass kan man alltid lägga en sockermatch ovanpå. Det funkar fint det. I alla fall om man har en hjärna som gillar att tävla och hatar att förlora.

 

Mitt bidrag till det hela är att jag skickar med tio regler att förhålla sig till om mat och ätande när man har kids att påverka hemma. (Eller för den delen, är storebror, storasyster, mormor, kompis, vän eller kollega, du får bara skräddarsy dem lite då och byta ut ordet barn!) Det skulle kunna bli ett helt inlägg om det också. Det får bli nästa vecka, om vi inte tröttnat på att snacka mat och ätande då. Listan kommer ursprungligen från twittraren Hemmingson:

1. Ät på regelbundna tider och ät tillsammans hela familjen.

2. Tvinga inte barn att äta upp mat de inte vill ha.

3. Stigmatisera inte godis, chips och dylikt genom att gömma det. Förvara bland vanlig mat.

4. Klaga inte på din egen eller andras kroppar. Undvik generellt att fokusera på folks yttre, även positiva kommentarer.

5. Banta inte och ha inte bantnings- eller dietlitteratur hemma.


6. Trösta inte dig själv eller ditt barn med mat. Inte ens med morotsstavar.

7. Säg inte saker som ”Det här var syndigt gott”, ”Farligt god efterrätt”, eller ”Den kakan var nästan för god”. Inget ”unna sig”!

8. Prata inte om mättnadskänsla som något negativt, typ ”Usch, vad mätt jag blev”.

9. Kommentera inte hur mycket/lite ditt barn äter, till exempel ”Vad glupsk du är” eller ”Du är ett litet matvrak”, eller ”Lisa är så liten i maten”.

10. Egna ätstörningar går inte att dölja för barn. Sök hjälp.

Den oviktiga vikten

HURRA för er! Ingen av er har frågat eller undrat. Varken i kommentar eller i verkligheten, huruvida jag har några graviditetskilon kvar eller om jag gått ner alla kilon som jag gick upp när vi väntade på att bebén skulle växa till sig. Vi vet alla att det vågen visar inte är samma sak som hur kroppen känns (eller mår) eller hur sammansättningen av muskler och fett ser ut. En verklighet som jag är mer bekant med nu än någonsin.

Jag konstaterar återigen att jag är ett stort fan av er som hänger här! (som blir fler och fler för varje dag som går. Välkomna!)

Sweet memories

En sån där trist dag i mars när vinden tar i och man valde för tunn jacka så att kroppen liksom aldrig blev varm kan man minnas en sommardag på Mariabergets topp. Och så kan man fira att det står 8-0 i #sockermatch 2012 i nämnda månad. Ta ett mullbär, smacka förnöjt och gå upp och lägga sig i sängen. Den sängen som har en annan säng vid fotändan, där det ligger en liten miniatyr som är lika mycket av oss båda. Det känns fint.

Foto: www.adorablemoments.se

Cykelskor

Nu blir det ännu roligare att cykla! Nya cykelskor är inhandlade och det finns ingen återvändo. Nu ska det monteras spd-pedaler på cykeln, med allt vad det innebär av inledande vältolyckor och ”jag sitter fast panik”! Men bra blir det!

Efter att ha provat igenom cyclecorners utbud fann jag att Shimanos undermärke Exustar passade mina fötter bäst. Ibland har man tur, för med den känslan sparade jag ungefär en femhundring. Att ha nya cykelskor känns kanon och jag längtar tills invigningspasset, som nog kommer bli ett spinningpass inomhus.

20120308-154032.jpg

20120308-154043.jpg

Page 6 of 9« First...«45678»...Last »