Archive - juli, 2012

Rudans motionsspår

Igår kväll var planen att snurra runt många mil på Rudans motionsspår, detta för att samla mil inför den Cykelvasa som kryper allt närmre. Jag, Jessica och Althini satte av. Vi snurrade runt i några kilometer på inledningen på 17 kilometersslingan, tappade bort den och startade om på de superfina breda motionsspåren. Föga visste vi att det skulle bli en lerdränkt tur som mest kom att likna ett backpass istället för långpass.

20120731-074908.jpg

17 kilometersbanan borde ha haft ett tilläggsnamn så som Ursvik Extreme. För det var backar, backar och backar. Lera, spångar, backar. Ett alldeles perfekt mountainbikespår om vi hade tränat inför de lopp som redan är avklarade i sommar. Helt fel med tanke på Cykelvasan. Men kul, det hade vi där ute i bland stock och lera och sten.

20120731-074928.jpg

20120731-074939.jpg

Klockan gick och vid niotiden slog jag och Jess på våra cykellampor, Silva Singeltrack som hjälpte oss att lite oroligt hitta hela vägen hem. Ett tag kändes det som att de där backarna aldrig ville sluta dyka upp och civilisationen den var långt borta.

20120731-074959.jpg

20120731-075016.jpg

Fail på långpass. Win på kul mountainbikepass på 2,5 timme, kolla in alla backar!

Enkel vegetarisk sallad

Machesallad, kruksallad, fina små närodlade morötter, ekologiska coctailtomater, solroskärnor, casewnötter, nektariner och stekt halloumi. En perfekt ”släng bara ihop” sallad som dessutom är vegetarisk.

I intervallernas jobbigaste

I intervallernas jobbigaste. När benen vill ge vika. När lungorna skriker. När det dunkar i huvudet och kliar av mjölksyra i kroppen. Då är det dags att ta till huvudet och vara smart.

Jag cyklade fem långa backintervaller igår. Fem var det sagt, och fem blev det. Men efter den fjärde. När jag befann mig i stadiet ovan, då var jag en hundradel från att rulla backen ner och inte vända upp en sista gång. För att jag faktiskt var svintrött. För att tiderna jag gjorde var ungefär femton-tjugo sekunder sämre än tidigare denna säsong. Och för att jag tyckte lite synd om mig som varit förkyld. Medan jag stod en bit efter krönet och pustade såg jag en annan cyklist komma från andra hållet. Jag vände, rullade sakta ner och väntade på att han skulle rulla ikapp. Sen hejade vi, och jag sa att han borde testa backen åt andra hållet. Att det var min bästa och jobbigaste intervallbacke. Han svarade att han förstod det och att han aldrig testat. Vi skrattade, han rullade vidare. Och jag hade förflyttat tanken från mjölksyrekli till intervallycka. Bara sådär. Jag hade glädje och en bästa intervallbacke. Möjligheter att bli lite bättre. Lite starkare. Nå längre än om intervall nummer fem inte blev av. Så den blev av.

När det är som jobbigast behöver vi förflytta tanken. Ta oss från smärtan (som ska vara där) och fästa sinnet på positiva saker. En konversation med en medtränande. Några glada guldmedaljörer. Andra som kan och som kämpat. Vad du än gör. Ge inte upp. I intervallens jobbigaste finns vändningen bara en hundradel bort och din seger exakt så nära.

Sommaroutfit

Under kvällens backintervaller på cykeln greppade jag en funktionströja med luftiga egenskaper. Ett stort stycke mesh på ryggen gjorde att de svettiga intervallerna mest var svettiga i pannan under hjälmen. Överkroppen ventilerades fint! T-shirten är sponsrad och kommer från Craft!

De där intervallerna. Ja. Låt mig återkomma om dem!

Hallonfrukost

Vi berikar våra sommarfrukostar med hallon direkt från busken just nu. De veckorna är mina bästa sommarveckor. Vardagslyx.

Förresten. Just nu får 23 damer tävla i cykelklass i Cykelvasan, i sällskap med 600 herrar. Fler tjejer har inte klarat kvaltiderna. Hur ska man lösa sådan problematik? Ge er in cykelvasaninläggen och ge en synpunkt. Är det viktigt för er att tjejer också ska få tävla? Gör er röst hörd!

Cykelvasans seedning (2) – HUR vill vi cyklister ha det?

Sedan 1922 har Vasaloppet körts. Vasaloppsorganisationen har många år av tävlingserfarenhet på att ordna lånlopp på skidor. I Vasaloppet fungerar det utmärkt med masstart, och man seedas efter sluttider i kvallopp. Detta har medfört ett startfält där damer och herrar kör sida vid sida i ungefär samma fart, man startar efter kapacitet. Sedan startades Cykelvasan och man flyttade med sig seedningsförfarandet som fungerar väl på vintern till mtb-spårens sommar. Där finns förklaringen till hur det blev så få damcyklister i tävlingsklass som det ser ut just nu.

Vasaloppsorganisationen med tävlingsadministration och kommunikationsavdelning  har haft stängt för semester och men är nu tillbaka. Och de håller med om att seedningsförfarandet inte är optimalt.

De ställer frågan till mig och oss som diskuterat det hela på twitter: Vilken annan lösning är bättre?

”- Om det upplevs att vårt seedningsförfarande i CykelVasan inte är bra ska vi självklart titta på hur vi kan göra det bättre, säger säger Per Strid, Vasaloppets Informationschef.

Han pekar på att det finns många saker att ta hänsyn till och överväganden som måste göras. Bland annat:

- Säkerheten är en sak. Vilka risker kan uppstå om en långsam damcyklist startar långt fram i tävlingsklasserna och blir omkörd av kanske upp emot 2000 snabba herrcyklister som startat i senare motionsklasser? Är det bra för damernas självförtroende när de blir ikappkörda och omkörda? (är det dåligt för sporten som redan har få tävlande tjejer?)

- Hur många klasser ryms det och hur många kan man vara samtidigt i en start utan att det blir för trångt i spåren? Organisationen vill ju att det ska bli ett riktigt bra lopp för alla!

- Ska vi ha separat startgrupper för damer i tävlingsklass? Det finns flera elitcyklister som tycker detta eftersom det förekommer att de har manliga ”hjälpryttare” som bromsar medtävlande (gynnar väl heller inte utvecklingen av sporten?).

Vasaloppet vill också trycka på att CykelVasan är en ung tävling och fortfarande är under utveckling och att allt inte kan vara helt optimalt. CykelVasan är ändå det mtb-lopp som lockar överlägset flest kvinnor och breddtänket är och har varit organisationens fokus.

 

Vad tycker de aktiva, tävlande som motionär? Kommentarsfältet är fritt! Tävlingsledningen läser och tar in all vår input i sina funderingar och ska försöka hitta den allra bästa lösningen. Vi har absolut möjlighet att påverka!

Jag tänker såhär: I tävlingsklass ska damer seedas mot damer. Om det då blir lite långsammare cyklister i spåren så får det vara så. Sätter man gränsen på segertid + 30% i seedningsloppen för herrar (samtliga lopp, inte bara cykelvasan) så ska motsvarande gälla för damerna. Herrarnas led 1,2,3 startar för sig, damernas tävlingsklass startar för sig i anslutning. Man kan sedan ha en kortare paus, för att sedan släppa iväg motionärerna i mixed, som även de kör på seedningstider från tidigare cykelvasor, men som inte vill köra i tävlingsklass. Man gör mest för cykelsporten genom att inte kapa tävlingsglädjen hos de damer som finns!

Jag var ovan loppkörare när jag startade tidigare i somras men upplevde inga problem med att bli omkörd av snabbare herrar. Självförtroendet förlorar inte på det, det är jag ganska övertygad om. Är man snabb på cykel – grattis. De damer som väljer att köra tävlingsklass har licens, tävlingserfarenhet och har koll. Snabb blir man av träning och tävling!

Du är

Cykelvasans tävlingsklass och seedning

Cykelvasan är Sverigest största mountainbikelopp. Det är kul. Organisationen har dock genom mycket märkligt val av seedningsregler skaffat sig en väldigt underlig tävlingsklass. Sveriges minsta damtävling, på ett ungefär. Såhär:

Man kan starta i tävlingsklass eller motionsklass på cykelvasan. För tävlingsklass krävs tävlingslicens och att man cyklat tillräckligt snabbt för att kvala. Man seedas in från föregående år eller från seedningslopp där man får vara max 30% efter vinnartiden. Så långt är allt toppen. Cykelvasanorganisationen har dock valt att seeda såväl damer som herrar mot herrarnas elitvinsttid på loppen. En dams insats och tid bedöms alltså mot vinnande herres. Resultatet av att inte seeda damer som vill köra i tävlingsklass på cykelvasan mot damvinnarens tid  – är att man mycket effektivt skurit bort ett stort antal damers möjlighet att köra tävlingsklass. De som inte kvalar blir automatiskt nedflyttade i motionsklass, med sannolikhet att starta ungefär när tävlingsklassen gått i mål. Detta är damer som i vanliga fall kör tävlingsklass och som om de fått seedas mot andra damer skulle ha platsat i tävlingsklass även här. Detta innefattar bland annat tjejer med pallplatser på övriga mountainbikelopp under året. Som inte får tävla. Själv missar jag med två minuter och blir i skrivandets stund tvångsmotionär.

(Här skulle det varit en bild, men jag hittade ingen bild där jag ser riktigt jäkla förbannad ut iförd cykelkläder. Ni får förlita er på er fantasi.)

Hur slog då seedningsreglerna vasaloppsorganisationen använt sig av?

Herrar i tävlingsklass: 599 Damer i tävlingsklass: 23

Hos Lisa kan man läsa att motiveringen är att det blir en ”elitdamtävling” på cykelvasan. Ja. Jo, kul på sitt lilla vis. Men om det ska vara en elitdamtävling kanske det även skulle vara en ”elitherrtävling”, så att det blir samma typ av cyklister i tävlingsklass? Dvs att snabba motionärer/långsamma tävlingscyklister förvägras att tävla även hos herrarna, och att tävlingsklassen blir en klass för de allra snabbaste cyklisterna Sverige har.

Jag har sällan hört något så dumt som seedningsreglerna och motiveringen! Damer tävlar mot damer. Herrar tävlar mot herrar. Om det ska kvalas till en tävling borde man kvala in till den tävlingen man faktiskt ska delta i – inte någon annan. Cykelvasan kommer ha en damvinnare och en herrvinnare, cykelvasan är Sveriges största mountainbikelopp, men har på egen hand skaffat sig eventuellt Sveriges minsta damklass. SIGNALERNA det sänder. Jag blir tokig.

Notering: herrelit på Mtbloppet Ränneslättsturen gick i mål på 2.45, vinnande damelit på 3.17. Klar skillnad, ändå seedas alltså tjejerna mot herrelitens vinnartid för att få starta i tävlingsklass på cykelvasan.

Tack till Lisa, som lyft frågan på eminenta bloggen osportsligt.  För det Vasaloppsorganisationen gör är att hyvla av tävlande cykeldamer och effektivt berätta att mot herrarna så duger inte deras prestationer.

Till sist: Jag älskar grejen med Cykelvasan. Jag gillar samarbetet med vasaloppsorganisationen där jag gett läsare chansen att vinna tre platser. Jag vill lyfta att ha ett cykellopp som mål med sin träning. Men jag är inte tyst när jag upptäcker saker jag inte gillar. Jag lyfter det som lyftas bör, jag berättar det jag tycker är fel. Det finns flera enkla vägar att gå för att rätta till detta tokiga seedningsförfarande, om vasaloppet så vill. Jag hoppas!

Update: Cykelvasan vill viss titta på det här, mer info kommer!

Att förlita sig på viljan

Fredsrörelse, mänskliga rättigheter, träningsblogg. Det funkar! Sen är det bara att få ut den där viljan i någon slags aktivitet.

Röda cykelkläder (Äntligen träning igen)

Tack och bock  kroppen – nu kan vi börja jobba igen!

Tänk, jag hade glömt hur kul och snyggt det är att vara matchymatchy! Igår lyckades jag göra Ducatin rättvisa genom att dra på mig röd cykeltröja från Craft, svarta byxor, svarta skor, svarta handskar och så min röda gamla Specialized hjälm. Sen for jag fram på Ingarös lugna vägar, 26 kilometer i något som blir fartlek på cykel. Ganska snabbt till en början för att det var så kul, lugnt och fint i tuffare partier med backar (jag har trots allt varit förkyld i en smärre evighet, det värsta felet man kan göra är ju att starta om på tok för hårt) och så öste jag på stundtals där det lutade med och vinden var snäll. Klarade mig precis från regnet och hade bara härliga röda sommarträningskänslor. Ett superskönt pass!

Röda cykelkläder. Himla snyggt ändå, jag måste kanske börja matcha igen…

Page 1 of 612345»...Last »