Om man tittar riktigt noga. I rätt ljus. Efter träning och på en dag då jag ätit lite halvdant. Då kan man se magrutekonturer. Jajemen. I alla fall de översta. Jag undrar om man kanske inte ska försöka sig på en liten formtoppning ändå sådär i hederlig beach2013 anda. Och med man menar man jag. Den som följer mig på instagram såg bilden igår. Och för den delen la jag ut den på min twitterprofil också. Synd bara att det är så väldigt gott med glass. Welll. Man får väl sova på saken.
Månades utmaning är att ta tag i svagheter som stoppar utveckling och succé. Jag behöver jobba med några grejer, för att få till augusti.
1) Rygg – Mitt värsta och tråkigaste att träna ska jag i maj göra till mitt roligaste. Exakt hur det ska gå till ska jag pyssla lite på, men rodd, drag och chins står på menyn- Och kanske något investerat pt-pass eller så.
2) Core/bäckenbotten. Om jag ska fixa 6 timmar lång multisporttävling och springa snabba milar på maxansträngning behöver jag fortsätta jobba målmedvetet.
3) Sömn. Jag ska gå och lägga mig i tid. Senast klockan 23.
Det är de här tre punkterna som ska ha mitt fokus, även om jag såklart ska träna andra pass så ska detta prioriteras upp och få en massa minuter av kärlek. Av de som redan hakat på har jag sett mera core, lite ben, rygg, fokus, sömn och höfter. Spännande utmaningar! Exakt hur man ska mäta får man välja lite som man vill, men jag ska försöka beta av 15 stycken pass där jag tränat rygg/core med extra kärlek, och om jag fixar att gå och lägga mig före klockan elva 25 av majs dagar anser jag mig ha lyckats med sömnutmaningen.
Att jobba mentalt med sig själv och att hitta sina motivatorer och sin karta i tävlings och träningssammanhang är något jag gärna skriver om. En tränings och en tävlingssäsong kan vara kort eller lång. Del av en flerårsplan eller en punktinsats på skoj. Det finns alltid någon slags bakgrund för att just du står på startlinjen eller i deltagarlistan.
Här kommer tips inom mental träning jag verkligen vill skicka med er uppochhoppaläsare som lagt en egen tävlingsplan, om den så är på några få lopp, eller om ni är delaktiga i någon annans träningsplanering eller genomförande. Ta till er detta tankesätt: Inför varje ny tävling har det uppstått ett nytt läge. Sitt ner en stund och fundera på läget. Hur har förberedelserna varit veckorna inför? (Har jag ätit, sovit, varit skadefri, fullföljt träningsplanering inför?). Är det försäsong eller säsongsavslutning? Är det en liten tävling eller en stor? Viktig eller mindre viktig?
Inför varje tävling, och med det nya läget som bakgrund. Definiera:
Syfte: Kanske är det första gången du springer ett millopp? Eller att du ska testköra på/med ny utrustning i skarpt läge? Prova att genomföra utomhus/på ny sorts bana/med ett nytt lag?
Mål: Är det ett placeringsmål? Ett procentmål? Ett tidsmål? Ett mål om att inte ha något mål?
Tänk: Ska du använda dig av mental tändvätska? ”Nu gäller det” ”Kom igen” ”Årets viktigaste tävling”, eller ska du vara teknikfokuserad? Taktikfokuserad och kall? Gå ut med känslan att det ska vara bara på skoj, leta efter glädjebubbel i tävlingssituationen? Ska du blanda och ge?
I övermorgon fortsätter detta inlägg – med tipsen vad du ska göra efter genomförande!
Hej hopp – så gick mars och kommer aldrig åter. I alla fall inte i 2013 års version. Om mammautmaningen kommer åter tror jag vi kan avgöra tillsammans. Alla ni som var med och sprang, armhävde och burpeeade – berätta era nya värden och er förbättring i procent i kommentarsfältet, så lovar jag att sammanställa en juste resultatlista och ge ära och berömmelse åt tre grensegrare och en totalvinnare!
Den här jobbveckan kickstartar med en snabb caféfrukost med Sony. På lunchen ska jag klippa mig (eller ja okej, inte jag som i att jag håller i saxen) och ikväll ska jag nyttja sommartidens extra ljusa timme med att springa 3000 meter. På tid. Det fortaste jag kan. Har ni hört så jobbigt? (och kul?). På det 3 minuter burpees. Max antal armhävningar gör jag i morgon, och vips så har jag ett slutresultat i mammautmaningen. Se till att ni har det ni med!
Tänk om man får hjärtan på äggen även efter påsk? Vad fint det vore!
Förra sommaren vandrade vi på Island. Det vackra landskapet kändes helt unikt. Höga berg, och sedan platt som en pannkaka så långt ögat såg. Vädret skiftade från kallt till varmt på några minuter, då var det bra med smarta tunna lager på lager. Vi hade ingen bestämd rutt utan gick på känsla på markerade små stigar, upp och sedan ner. Följde vattnets spår och kikade på fåren som glodde tillbaka. Log mot vinden, och bara njöt.
Att vandra eller fjällvandra behöver inte vara så avancerat. Man tar sig långt på känsla och vilja. det som räknas är att ta sig ut, och om man gillar det man gör!
Trippa lätt i mossa, studsa upp på stenen och landa djupt i benböj. Tryck på i backen upp. Tallbarrsdoft och tjärnglitter. Zickzacka med hopp över diket, ta sikte och ta språnget uppför klippan. Gör utfall med bakre benet på fallen stam och dips åt andra hållet.
Fotlederna stärks. Balansen blir bättre. Ögonblicksbeslut skärper och bygger erfarenhetsbank. Ta dig ut i terrängen och smaka på!
Saker jag gjort idag:
Klätt mig exemplariskt enligt lager 1-2-3 principen, för en promenad ute i snålblåstkylan med febrig minime i ombonad i vagnen. Efter fem minuter kom jag på att jag borde ha sprungit istället. Damn. Fått en banan kastad i huvudet. Mailat, vyssjat, pratat i telefon och försökt styra undan en jobbkonferens. Skakat leende på huvudet åt vad den här idén från 2008 ställt till med. Men lyckan i det! Jag svämmar över. Sneglat på en kontakt i telefonboken, men måste ladda lite till först, samla idéerna och kreativitetsflöda, men sen så.
Haft gråtbarn i bärstol på ryggen medelst matlagning. Ni vet, bärsol av typen fjällvandring eller skogspromenad. Skurit kycklingfilé med en hand tillgänglig. Vass kniv rekommenderas till den aktiviteten. Funderat lite mer på fjällvandring. Och multisport. Och prylar till det.
Och så råkade jag köpa en cykel på sms. VAB, enligt mig. Testa!
Oh shit, men tack och bock. Nu fick jag inspo att ta tag i träningsplaneringen. Toppform i augusti. Same procedure as last year.
Jaha… ehh… det har ju gått lite – sisodär det här med mammautmaningen. Kika in hos de här sköna tjejerna och kolla hur det går för dem. Jag vill också, som enväldig härskare och skapare (och som ni märker, diktator) över denna utmaning flagga för att jag här och nu förlänger utmaningen till sista mars, för annars kommer vi aldrig hinna med. Alla vi som blev sjuka, trötta och som bekant fick ett tusenbitars BBC-pussel uthällt över huvudet. Även om det där pusslet var bokat sedan länge var bacillerna det inte. Så. Kila iväg nu, men kom tillbaka sen med lite pepp och framgångssagor om hur det går för er, okej!?
Är några bloggtjejer som gör burpees, armhävningar och som springer just nu. Heja, heja!
Gladiatorerna och fredagkväll. Varje gång jag ser dem blir jag sugen på att bli (ännu) mer dynamisk och explosiv, eller kanske snarare, att återfå den gamla känslan. En grej som jag slås av är fördelen de utmanare har som har tränat kontaktsport med tryck och lite ruff, det vill säga, tuffa bollsporter. Handboll, fotboll och rugby – sporter där man faktiskt får trycka varandra åt olika håll verkar ha klar fördel.
Och så behöver man vara stark mot sin kroppvikt, men ändå ha lite massa att sätta emot. Stark i överkroppen, starka ben. Det är roligt och inspirerande att se på!
Om jag skulle söka till gladiatorerna skulle jag behöva träna sån träning som jag faktiskt älskar. Tuffa korta till medellånga intervaller med hög belastning. Överkropp och att lyfta min egen kroppsvikt är ett klart förbättringsområde. Jag skulle älska att ta fram vinnarskallen en mot en, men visst skulle det krävas lite ”träna tanken” för att vinna mindgames mot Bullet.
Jag var ganska tuff när jag spelade fotboll – och stark för min kroppsvikt under elitåren i slalombacken. Hm… när har de de där uttagningarna egentlien?
En brud att bli rädd eller sporrad av. Träna tanken, som bekant – eftersom det alltid blir som man tänkt sig!
