24 
Nike run club

Jag sprang med Nike Run club igår. Ett rakt igenom lyckat pr-evenemang som återkommer varje onsdag klockan 18. Jag gillar Nike run club. Det finns en glädje som är påtaglig och som smittar!

När jag hastade genom staden för att hinna springa intervaller hade jag den där klumpen i halsen som säger att “det är för mycket nu”. När det liksom spränger inifrån och man gör allt man kan men ändå så staplas högarna i snabbare takt än vad man hinner klara av att jobba undan. Så är mitt liv just nu. Att jaga och jäkta till ett träningspass som man vill göra för att orka må bra och hinna allt man ska orka hinna, det är ingen bra utgångspunkt. Med några minuter till godo landade jag utanför drottninggatan. Fick fina ord från några bloggläsare. En kram och “hur mår du?” av Åsa. Och jag kunde inte svara bra och le. Jag sa “sådär” och kände hur vattennivån i ögonen steg i samma sekund. Skakade av mig, ställde mig i intervallgruppen. Försökte andas lite. Och så insåg jag. Vad tusan gör jag här? Idag, när hjärtat slår som att det är på väg att hoppa ur kroppen och bröstkorgen känns som den ska sprängas utan att en enda intervall är gjord borde jag göra något mindre pressande. Anslöt till femkilometersgruppen precis när de stack iväg.

stark 1024x679 Nike run club

Drottninggatan, Kungsgatan, Vasavägen, uppför Norrtullsgatans långa backe, via Odenplan och Vasaparken ner till St:eriksgatan. Den förhållandevis lilla gruppen drogs ut och det dröjde över en kilometer innan ledaren slängde en blick bakåt. Vid ett rödljus vid Vasaparken efter att många haft det kämpigt uppför skickade jag fram frågan om det var sagt något tempo? Detta för att gruppen dragits ut massor och de flesta utom just ledaren oroligt skickade blickar för att se om alla hängde med någorlunda. Mellan 5 och 6 minuter per kilometer fick jag till svar. Nu 5.30! Okej. Vi öste vidare mot Kungsholmen, nerför trapporna till Kungsholms strand och här hade fler ur gruppen antagligen svårt att se vart ledaren tog vägen. Jag hoppas de hittade rätt. Berömde en tjejs löpsteg och sprang bredvid en annan för att ge lite energi i jakten på den grupp av grabbar som drog upp tempot ytterligare.

Här började jag misströsta. Jag är förvisso inte i god löparform och jag hade missat introduktionen. Kanske var det  meningen att det skulle gå så här fort? Men om grejen var att springa ungefär i grupp och om kommunikationen på facebook är att alla ska kunna vara med – då kan man inte springa fem kilometer i 5.00 tempo (som det ökats till). Alla utom de fem första sprang i princip ensamma. Jag filosoferade lite. Att jag var stark och valt rätt, fastän jag inte idag kunde hålla snabbtempot på ledargruppen. Att det för mig inte var några problem, men funderade på om andra sprang och misströstade och kände sig övergivna och lurade på gruppträningen. Kände sig långsamma. Om glada grupptränings-Nike där och då kanske dödade löparglädjen på de som vågat sig ut och som kanske kände att det här uppenbarligen inte var för dem. Jag vet inte.Jag hoppas inte!

stark2 1024x683 Nike run club

Eftersom jag såg vad som var på g att hända redan efter 600 meter (att gruppen som sprang inte var en grupp) försökte jag studera gruppdynamiken. Fascinerande att se att när den tänkta ledaren inte tar annat ansvar än att springa först så börjar andra saker ske. Andra tittar bakåt, signalerar att “nu svänger vi” till de bakom, stannar till vid rödljus och väntar in, kontrollerar och räknar in de som just den personen hade närmast sig i den långa ormen (med stora luckor) av löpare. Tre gånger såg jag ledaren vända på huvudet på fem kilometer. Jag vet att det finns ett ankare som springer sist och ska samla upp. Det är bra. Henne såg aldrig jag. Kanske hade hon full koll på mig? Jag såg på facebook att en tjej glatt utropade att hon gjorde pb på femman. Det är ju grymt kul.

Jag själv och många med mig sprang och jagade i fem kilometer utan att vara del av någon grupp alls. Sprang på, spände vår båge. Vi var en del av en större helhet utan att märka det. Ja, förutom att vi fick ansvara för att alla i mitten visste vart vi skulle.

Kom i mål. Såg glada miner och trötta miner. Kände mig tom, men inte sämre än innan. Den svala fuktiga luften hade gjort gott. Axlarna lite längre ner, något lättare att andas. Fick fälla en tår mot Jessicas axel över att det bara är för mycket nu med allt. Och gratta henne till inköpet av en ny cykel. Värme in från Åsa. Jag pallar fem kilometer i ensamhetslöpning i grupp. Det är inget problem för mig. Men kanske ska man hålla lite koll på det här. För roligaste grupplöpningen sker nog ändå inte ensam på ett nästan kilometerlångt led utan i just grupp. Som på intervallerna förra gången jag var med. Det var magi!

Reagera/Agera. SOFY

24 thoughts on “Nike run club

  1. Fina du. Jag kände att det var något som låg där när vi först sågs. Det bästa jag vet är människor som vågar visa känslor. Trist att det blev ett glapp i gruppen. Det ska vi ta med oss till nästa Onsdag. Ha en fin dag! Massor m kramar!

  2. Roligt att få träffa och hälsa på dig, på riktigt igår även om det var en sämre dag för dig. Bra feedback angående löpningen, jag upplevde också att detgick fort igår och att vi blev välidgt utspridda, vi tar åt oss av feedbacken. Hoppas din torsdag blir finfin!

    1. Härligt att se att ni VILL ta emot feedback tycker jag! Superkul att träffa dig också Jonna, så glad att du presenterade dig!

  3. Kram! Hoppas dagen känns lite lättare idag! Tänker ofta på dig och förundras över hur du orkar med allt du tar dig för! Boka in maken för lite avslappnande ansiktsmassage när du går och lägger dig (3 minuter räcker!), det gör underverk mot en stressad säljare, I promise :-) .

  4. Hur utbildade i löpning och löpning är de som håller i dessa pass? Är man utbildad eller är man bara bra på att springa i ett visst tempo?
    Det är stor skillnad.
    Friskis&Svettis har ju haft löpning i grupp i många, många år på tre nivåer. Bas, medel och intensiv med utbildade ledare.
    Dessutom GRATIS i år också! Kanske kan vara ett alternativ för dig? Utgår från F&S Ringen (Skanstull) bla.

  5. Massa kärlek, värme och omtanke till dig. Lova att säga till om jag kan avlasta.
    Bra feedback, TACK, tar den till oss och tar den vidare till förbättring.

    Anna, alla ledare har olika bakgrund dock är alla löpare i någon form. Vissa på elitnivå och vissa för att de är kul. Vi tror på att skapa en dynamik av människor så vi kan nå den stora breda massan och att alla känner sig välkomna. Fokus ska vara att ha kul. Nästan alla ha ledarutbildning om inte det så är de drillade av mig. Lite olyckligt att dte blev glapp igår det tar vi till oss.

  6. Får en flashback från hela min vår/sommar som kanske liknat där du är nu, bara en gissning… Återgång till jobb efter mammaledighet där det finns rätt mycket tid. En baby som inte är baby mer utan liten börjar bli stor, kräver mer mycket mer aktiv mycket mindre tålamod för att sitta i vagn när mamma vill ut och springa. Middagssovningarna som brukade vara minst 2-3 har blivit 1… Samtidigt som det är helt galet roligt att se utvecklingen… Dygnets timmar måste omskjusteras för att räcka till att vara sig mamma, sambo, anställd, väninna och inte för att glömma sig själv för en stund! Jag skickar en pepp-kram…
    You’re not weak because you’re crying, you cry because you’ve been strong for too long!

  7. Tur att jag inte gick igår, som planerat. Jag hade definitivt sackat efter och känt mig världssämst och ledsen… Är inte så snabb, men gillar att springa med andra för motivationen. Den uteblir ju tyvärr om det är som igår!

    1. Eller så hade det varit pepp! Jag tror det är olika, de brukar ha några olika grupper men hade lite kort om folk igår. Man blir snabb och stark av att hänga i, också.

  8. Det är aldrig roligt när den där krypande känslan kommer smygande och allt känns övermäktigt. Man stressar och får panik över saker som man både kan och inte kan styra över. Man är ju inte mer än människa!! Jag älskar din blogg och skulle vilja ge dig något tillbaka efter allt som du ger, för du ger så otroligt mycket ska du veta!! När jag hamnar i en situation där allt knyter sig i bröstet brukar jag sätta mig ned och skriva ned vad jag har gjort och försöka hitta ett samband och sedan utifrån det försöka strukturera om vissa bitar. Ibland behöver man bara säga nej, jag orkar inte! Hoppas verkligen du mår bättre fina du❤. En massa kärlek och styrka /kram

  9. Det alltid tufft att hantera situationer som den du beskriver. Men att ha många bollar i luften är ju trots allt en del av vardagen. Speciellt som förälder så vet man att den enkla vardagen är en kamp i sig och sen kommer allt annat också.. Känns oändligt på något vis. Men personer som klarar av det beundrar jag. Dessa personer har en viss personlighet, en viss karaktär. För mig är du en sådan person, så ge aldrig upp! Keep going strong!

  10. Jag vet inte om det bara är ett sammaträffande, men jag hade ett dipp där när Alvar var 9-10 månader. Jag jobbade visserligen inte än, men å andra sidan flyttade vi just då, till ett nytt område också. Allt blev för mycket och jag tror att det hände så mycket i hans utveckling (precis de sakerna som någon annan skriver här ovan- mycket aktivitet och mindre vila. Mycket blåmärken i Alvars fall också!). Men det gick över fast det var viktigt för mig att säga som det är och inte bara låtsas som ingenting. Skrev ner allt på papper och tittade på det tillsammans med min A. Det var en riktig kris faktiskt under en kortare period, men att jag öppnade upp det och vi pratade om det och skrek ut allt som behövde komma ut gjorde oss båda starkare i slutändan.
    Du har också nu tagit första steget iochmed att du erkänner att det är så. Försök att tacka nej till så mycket du kan under en period nu så du får tid över för mer tankar och lugn& ro. Det kommer att bli bra tack vare att du är ärlig mot dig själv! Satsa på de saker som känns viktiga och gör dig lycklig! Skit i allt annat under en tid.
    Kram

  11. Glad att du delar med dig. Livet går upp och ner, hoppas du hittar en bra balans mellan allt. Kanske är det också en liten “nu-kommer-hösten-och-mörkret”-dip? Hur som helst, önskar dig styrka och lugn att greja allt du tar dig för.

    (Tack vare dig springer jag Lidingöloppet i övermorgon, med en fin jacka dessutom. Lycka!)

  12. Bra att du tar upp det här. Jag har sprungit med Nike 3 ggr, då ar det sagt att vi skulle springa 5 km på 30 min. Jag kom sist i mål och kom in på 30. Redan efter ngn km var man ensam och jag fattade aldrigdet där med att alla snackade om att det är så mysigt att springa i grupp . : för den ser man bara i mål.

    Har tänkt ge Nike en chans till, ev nästa v. Men är jag ensam sist igen ger jag upp. Friskis & svettis löpargrupper som varit gratis hela sommaren har verkligen varit fantastiska. Där kan vi snacka teamspirit. Tråkigt att läsa att det inte bättrats hos Nike.

  13. Bästa Sofy, förstår att du hade en tung dag igår och hoppas att det känns bättre idag. Hasta inte runt allt för mycket! Du är en stor inspiration och det är skönt att du alltid känns så öppen i vad du skriver! Kram på dig!

  14. Isa – fit4fight och Annika:

    ALLA kan springa med oss! Vi har haft barnsjukdomar men det har hänt massor sedan vi startade i maj. Jag känner att viss del av denna kritiken är obefogad mot de grymma ledarna som sprang i femman igår.
    Jag tror att igår var det olyckligt att Sofy hamnade i mitten. Det fanns TVÅ ledare i gruppen. Jonna som var en av dem sprang allra sist och kom in sist.
    Är man mittemellan snabb så får man kanske antingen plocka upp tempot eller sänka det. De skulle hålla 5.30 i täten vilket sas innan start och så var också fallet. De första i 5 km kom in på 28 min.
    All feedback tar vi till oss och jobbar hela tiden med att förändra för förbättring. Dock så ska alla siffror vara korrekta om det ska diskuteras i detalj.
    Kom och spring med oss och umgås – ge oss feedback och ha kul med oss. Det gillar vi.

  15. Hej på er alla.

    Nu måste jag blanda mig i detta lite… ;)
    Annika när du sprang sist och jag var med, då hade du en skada och jag gick med dig bitvis av sträckan.Vi pratade om skadan och om att du ev inte skulle springa mer utan gå för att inte förvärra det.
    Alla kan vara med som vill och kan springa/jogga. Vi har en löpare som springer först och en som alltid ligger sist. När vi samlas får man reda på vad första löparen skall hålla för tempo och sedan kommer den sista löparen hålla sig med de sista löparna.
    Så klart om man ligger i mitten av gruppen då får man prata med de som man springer med. Skulle man då vara helt ensam och vill springa med någon, då kanske man får bromsa in eller öka så att man får kontakt med en annan löpare eller farthållarna fram och längst bak. Ibland finns det fler än två ledare i gruppen och då finns det också mer än 2 tempo.

    Måste säga att jag blir faktiskt lite ledsen när ni säger att vi håller högt tempo och får er att känna er dåliga och långsamma. Framför allt när jag vet att vi stannar kvar med de sista och peppar.
    Nu har jag sagt mitt och jag önskar er välkomna till nästa löppass och kom i tid så ni vet vad det blir för tempo, skulle ni komma precis när alla sticker fråga direkt så ni vet vart ni skall lägga er.

    Ha en underbar kväll

  16. Jag tycker det är helt okej att springa fort även i grupp! Jag missade introt, frågade efter vad som sagts och accepterade. Jag önskar jag hade kunnat springa snabbare men blev lost på mitten, jag köper det. Om siffror ska pratas i detalj stötte vi ju på lite rödljus också. Rent generellt funkar nog intervaller på avgränsad yta bäst för grupplöpning, eftersom man då kan träna helt tillsammans. Jag tror aldrig att det kan bli perfekt för alla, men är glad att det finns så mycket glädje i springklubben och att Jessica med flera gärna tar emot feedback som ges. Alla har rätt till sin upplevelse, vilken med all säkerhet kan skifta från gång till gång. Jag tror att den stora merparten gick stärkt från onsdagens träning!

  17. All feedback är bra. Själv skulle jag bli jätte glad över att få den här feedbacken direkt på plats. Var inte rädda för att hugga tag i oss.

    Jag har själv sprungit och gått längst bak i både 5an och 10an och har aldrig lämnat någon i sticket. Som ett exempel; Vid ett tillfälle vet jag att en tjej hamnade i mitten och sprang tillbaka till oss i bakre gruppen. Supertrevligt och hon verkade vara positiv till detta. Jag tycker att det måste vara lite upp till en själv och den egna inställningen också. Vi ledare gör verkligen allt för att ni ska få en superonsdag på Stockholmsgator.

    Tack till alla härliga Runners som gör den här onsdagen helt magisk.

  18. Nu tycker inte jag att det här ska bli en väldigt lång och trist diskussion där man behöver försvara sig åt olika håll.
    Jag inleder och avslutar inlägget med att Nike Run club är bra. Grupplöpning är svårt, så är det. Samma diskussioner har först kring marathon.se’s olika pass. Antingen får man springa för fort mot vad man tänkt, eller för sakta, eller helt perfekt. Som ledare är detta svårt. Deltagare kan vilja springa “ihop” men inte vilja prata. Andra kan vilja prata med allt och alla. Att göra alla nöjda känns som en omöjlighet. Frågan man får ställa sig som arrangör är kanske; Ska vi springa i sammanhållen grupp så gott det går, eller är vi okej med långa led med stora luckor? Om svaret är att gruppen ska vara sammanhållen får den som springer först vrida på huvudet lite mer och anpassa för de närmaste, och den som springer sist kanske göra en insamlande insats. Det är de tankar som kommer till mig såhär på rak arm. Men den lösningen är säkert inte den enda. Tre ledare i en grupp kan också samla tre grupper av löpare i en och samma grupp så att säga.

    Jag har aldrig sagt att det här är något jätteproblem – jag bara gjorde heads up på att om man vill – kan man ha koll på det här. Nike run club har tydliggjort att de har koll och vilja att det ska bli bra. Jag kommer absolut besöka dem igen och då antagligen vara sprudlande glad träningen igenom. Gör det du med!

    Åsa: Det är en dröm att få konstruktiv feedback på plats. Det händer dock inte sådär jätteofta. Vilket är synd, men jag tror vi är lite rädda för sådant rent generellt.

Ge ett svar - jag blir glad för din kommentar!

Emailadresser lämnas aldrig ut till tredje part.