Välkommen till din nya favoritblogg!

Lida Loop 2012

Här kommer race report från Lida Loop 2012. Mitt första mountainbikelopp är genomfört!

Man kan ju tycka att jag var helknäpp som anmälde mig i tävlingsklass. Där kom jag sist. I motionsklass hade jag kommit 10 av 18. Men skitsamma kring de där siffrorna, de är ju egentligen helt ointressanta*.

Jag hade ju cyklat lite över hala stenhällar och rötter och blivit rejält uppskrämd på lördagen. Mitt högra knä ömmade rejält och att ramla på det igen kändes föga lockande. Jag insåg läget och lindade (!) knäna under kompressionscapritights och adderade kompressionsstrumpor till det för att skydda vaderna. Orange cykeltröja krönte min outfit. Det var lite varmt till en början, men jag är nöjd med klädvalet trots att jag nästan slapp nyttja min skyddsutrustning. Hade jag inte haft den hade jag väl skrotat desto mer…

20120611-084507.jpg

Inför start

Lida Loop 2012. Loppet då? Jo, det var KUL. Men det var lika delar apjobbigt och slitsamt. Rapporter innan från speakern sa att det var torrt i spåren trots veckans regn och att det skulle gå fort. Nja. Jag vet inte det jag.

Första loopen inleddes på härligt sätt. Efter startbacken for vi fram över motionsspår. I love motionsspår. Det gick egentligen alldeles för fort för mig eftersom jag startade med tävlande damer och herrar med massa loppvana, men svinkul var det, så jag bet i ett tag. När cyklingen blev mer teknisk sänktes min fart automatiskt och efter första halvtimmen tittade jag på Garmin i en seg backe och hade 97% av maxpuls. Hoppsan. Tufft läge. Jag slet, kämpade och jobbade. Tog min första gel efter 40 minuter och kände – men shit – redan? och dessförinnan hade jag tryckt i mig några bitar smågodis och mitt vatten på cykeln var nästan slut. Jag blev omcyklad precis hela tiden (där det gick) men brydde mig inte nämnvärt. Försökte tänka smart cykling och jobba med kroppen. I svåra passager klickade jag ur en fot och liksom sparkade mig fram med den i backen. Det var roligt nu! Inför varvning var jag trött och längtade till depå där jag skulle få ny flaska med Enervit i. Benen hade tappat sitt tryck. Första loopen gick på 1.14 h med medelhastighet 17,5 km/h (stod still korta stunder vid vätskekontroll). Här var jag ”bara” 16 minuter efter segrarinnan i D30. Jessica och mamma hejade och jag blev glad i pulsdimman.

Loop två blev mitt fall. Jag slet och kämpade med ena foten urklickad säkert hälften av loopen. I uppförsbackarna hoppade jag av och gick. Vi var några som gjorde så ju längre in i loopen vi kom och ibland var jag så trött att jag vek av från stigen och bara stod och andades några andetag. Det strömmade förbi grabbar ur snabb motionsklass och hur jag än försökte följa med i suget de korta bitar det var enkel cykling så gick det inte. Hittade mig själv på nedersta klingan helt utan tryck i benen och att växla upp kändes ofta som en omöjlighet. Slitigt. Tog min andra gel. Efter hälften av loop 2 kom Prinsen bakifrån och berättade att han (också) var helt slut. Vi pustade ett tag ihop och åkte någon kilometer tillsammans men sedan orkade jag inte hänga på i mer tekniska partier. Nu dök det upp tjejer i motionsklass och det var faktiskt lite skönt att träffa på tjejer i spåret. Alla grabbar som cyklade förbi mig var superjustea, jag blev aldrig trängd av någon och de hojtade ”kommer här till vänster” och jag svarade ”japp, kör på!”och nej, det gjorde fortfarande ingenting. Loop 2 avslutades med mycket uppför och nerför (om jag minns rätt) och här var jag så trött att jag pressade gränserna nerför (orkade inte bromsa). Susade nerför slalombacken in på andra varvningen och kastade mig över banan/saltgurka/vatten/dryck så fort en vätskekontrollen dök upp. På varv 2 tappade jag mest. Klockade den på 1.43 h och hade tappat ytterligare 34 minuter på vinnartjejen i min klass. Var färdig att kliva av men tröstade mig med att loop 3 skulle bli ”lätt”.

20120611-084447.jpg

Trött. Sliten. Lerig. Nöjd!

Tredje loopen skiftade i terräng precis som mitt humör. Med ny flaska Enervit kände jag ”det här är två mil – precis som mina vardagspass – jag fixar det”. Sen kom leriga singletracks och ett skogsparti med så sjukt mycket rötter. Det hade nu regnat ett tag. Hala rötter är mitt värsta, och det var också här som jag gjorde mina två vurpor för dagen. Jag var less. Nu blev jag inte omkörd särskilt ofta och började tänka att jag och gubbarna runt mig var sist av alla. Insåg att jag under hela loppet varit så slut att jag inte jobbat mentalt med positiva tankar, jag bara körde på med tomt huvud. Orkade inte göra något åt det. I mitten på loop tre vände det. Mina ben som helst saknat tryck började svara igen. Jag cyklade uppför backar där andra gick och ett längre parti med snälla stigar gav mig kraft. Ökade farten. Kom ikapp Prinsen och han sa att jag såg pigg ut. Låg på rulle med några grabbar och fick någon kilometer transportcykling. Den sista milens singletrack var galet leriga. Det sög i benen och slirade. Farliga backar med stenar och rötter utmanade mig. Insåg att jag nu forcerade hinder jag förr skulle ramlat på, men fick också sparka mig fram. Övning ger färdighet- även på tävling. Prinsen låg några cyklister bakom, men hängde i. På väg in mot mål i sista backen gick en tjej om mig. Jag kopplade ur hjärnan, knatade på, vände på huvudet och hejade på mannen i mitt liv och sen susade vi gemensamt utför backen in i mål. En lycklig slump att det blev så. Sista varvet gick på 1.26 h. Jag fortsatte tappa mycket mot vinnartjejen, men tog in på de närmast mig i resultatlistan. Jag var total 1.21 efter i mål, men det ska också sägas att hon vann överlägset med 25 minuter till tvåan…

Sluttiden för mig i Lida Loop blev 4.24. Pulsen i medel 85 % av max. Som mest var jag på 97%.

I mål var jag så trött, så trött, så trött. Satte mig ner, var tvungen att lägga mig ner och ha upp fötterna eftersom jag kände mig svimfärdig. Kroppen totalt utpumpad. Åt lite av god ”efter loppet mat” men det var svårt att få ner tuggorna. Tänkte att jag under de här timmarna blev en mycket bättre cyklist, men att det finns massor att träna på. Tänkte att jag var trött. Men glad. Stolt och nöjd. Men trött. Jag presterade mitt max på den 65 kilometer långa banan. Det sägs att den var vacker – I wouldnt know, hade fullt upp med annat. Som att ta mig framåt.

20120611-084436.jpg

Suddigt. Men det får duga, för det är de bilder jag har.

Med 7 månader gammal bebis kan jag inte vara annat än nöjd. Jag tränar på nu, det gör jag, men jag får inte till långa pass i svår terräng. Mitt ”vardagspass” är ca 2-2,5 mil i mindre stökig terräng än Lida. Mitt längsta pass innan tävlingen var 4,7 mil som genomfördes på asfalt. Lida Loop är 65 km i terräng. Hej utmaning – jag klarade av dig!

Lida Loop 2012. Sjukt jobbigt. Absolut kul. Jättefint arrangemang med oklanderlig Enervitlangning (extratjänst som jag köpte till). Vi ses igen. Och nej heller. Jag kom inte alls sist. Sista tiden i mål var på 5.37 h. Bra jobbat där med!

*Om man inte gör värsta tokbra loppet och kommer trea, som grymma härliga Helena!

  1. Shit vad imponerande!! Grymt bra jobbat!
    Ingen dans på rosor att köra mtb så länge. Skoja inte att det tar på krafterna. Du ska vara riktigt nöjd!!
    Känner fortfarande lite skräckblandad förtjusning när jag tänker mtb. Nu är årets mål på racern avklarad så nu är det dags att nöta lite mer skog.

  2. Well done! Det är ju en grym prestation efter så långt träningsuppehåll och med en sjumånaders! Vasan blir en walk in the park nu 🙂

  3. Ellinor: det är en licensfråga. Antingen har du elitlicens (via din cykelklubb som ansöker om passande licens för åkaren i fråga) eller så har du ”tävlingslicens” vilket du typ kan skaffa för engångsbruk, eller utan att vara registrerad som elitåkare via en cykelklubb ansluten till sv. cykelförbundet. Typ. Eller nåt… och så vill man slippa starta med elitåkare när man vet att man inte kan köra över kottar. Så så väljer man ”sport” och kör lite high chaparall med benvärmare och camel bak utan att störa dom som kan cykla i skogen.

    1. Bra svar Frida! Fast å andra sidan så startade ju alla damer i tävlingsklass – sport, elit, D30 och D40 i samma fålla på Lida…Jag har skaffat mig tävlingslicens via min cykelklubb, räcker hela säsongen och kostade typ 700 kr om jag inte minns fel 🙂

      1. Jag tror också att jag förstår 😉 Precis, nån typ av licens krävs för start utanför motionsklasserna. Men det är krångligt det där, Sv. Cykelförbundet och klubbarna/arrangörerna är inte riktigt överrens och många som inte är elit men vill tävla kommer i kläm. Därav t.ex. nödlösningen med engångslicens som klubbar erbjuder för att få villiga startande men ändå uppfylla förbundet regler. Just ja, Lida var faktiskt samma fålla för Sport och Elit. Då fick sportisarna ställa sig längst bak av ren självbevarelsedrift den gången, för jäsiken vad det går när skottet smäller… Just det; en viktig poäng! Sportklassen är sportisar som inte tävlar om elitens priser, det är typ en rätt stor skillnad. Även om sportisarna också fick lite pris vilket var trevlig, tresiffrigt istället för fyrsiffrigt dock!

        1. Om jag inte är ute och cyklar helt och hållet (dåligt skämt där) så är det just licens för sportklass som man kan lösa på plats utan att vara ansluten till någon cykelklubb och erbjuds då tillfälligt medlemskap i klubben som ordnar loppet, det är för damer och herrar sport.

          Och som du skriver Frida så behövs ingen licens för motionsklasserna.

          I tävlingsklasserna är det krav att representera en SCF-ansluten klubb, dam-herr elit samt D/H30 och ”nedåt”, dvs alla tävlingsklassser utom sport. Då krävs en årslicens från svenska cykelförbundet. Och D/H 30 framåt är veteranlicenser. Vilket innebär att om man vill kan ställa upp i elitklassen även om man kanske ”hör” hemma i D/H då de andra klasserna räknas som veteranklasser.Som Sofia skriver kostar den runt 700 kr för ett år. Man kan inte lösa engångslicens för tex D40 H30 osv. Vilket i sin tur kan vara mer lönsamt om man tänker starta i flera lopp eftersom engångslicensen blir dyrare än själva årslicensen.

          Årslicensen söker man via sin klubb och får ett plastkort. Man kan även om man vill anmäla sig til sportklassen även om man har årslicens.

          Mer info kring regler och sånt finns ju på svenska cykelförbundet och på långloppscupen hemsida.

          Det är inte lätt det är en hel djungel som sagt!

    1. Man kan ju tänka att motion är lite billigare, har utlottningspriser, man kan deltaga lite billigare och utan vinstambitioner och kanske få nåt på lotten. Eliten lite högre anmälningsavgift, slåss om spurtpriser och segercheck… ?

    2. Det förstår jag! De i elit är grymt snabba, jag är ju vanlig tränande, och teknik och ork skiljer. Eller, orken hade varit mycket bättre hos mig om jag inte fått slita så med tekniken. Såhär i efterhand är det klart jag kan tycka att jag skulle kört i ”sport” eller ”motion” men å andra sidab hade det inte egentligen förändrat något. För mig eller annan. Det var extremt roligt att tävla även om jag inte ”tävlade” i egentlug mening utan bara körde!

      1. Ännu rörigare: D30 är veteran… Du kan anmäla dig i ”elit” även om du är över 30, om du har elitlicens. Öh, om jag fattat rätt. Men så måste det bli. Och jag insisterar: kom och kör mörksuggan vetja! Bästa träningen, långlopp i skogen 🙂

        1. Jo precis! Den var jag med på, och just därför valde jag D30 och inte elit, ha ha! Någon måtta på förnedringen får det vara!

          Jag kör nästa tävling 1 juli i Eksjö, ingpr i långloppscupen, sen får jag se om jag får till några fler denna säsong. Förutom cykelvasan då!

          Dessi: jäklar vad skoj! Meralera mtb!? Den klubb jag känner till i linköping…

  4. Förresten, efter att ha läst om din cykling så blev jag sugen på mtb så jag mailade en lokal mtb-klubb i Linköping (somn faktiskt cyklar i skogen bara 600 m från min port!) och frågade om man kunde dyka upp vid något träningspass 🙂

  5. Skitbra! Modigt att köra ett så tufft och långt lopp. All respekt från mig, som har en MTB i förrådet men är fegast i stan när det gäller att cykla tekniskt…

  6. Så himla bra jobbat! Och så himla bra skrivet! Trots att jag inte känner dig mer än gnm att läsa bloggen blir jag alldeles varm i hjärtat, glad och stolt! Bra jobbat!

  7. Du är grym sofy!!!!
    Är gravid med tvåan nu och längtar mig sjuk efter PULS!!!
    Det här inlägget var lite som porr just nu 🙂
    Tack för en super blogg.

  8. Tack alla ni fina som kommenterar och hejar på mig! Ni är underbara och jag är så glad för ert stöd när jag är ute på detta sliriga äventyr!

  9. Vilken härlig läsning! jag får rysningar! Du gjorde som sagt ett helt grymt lopp och knäpp var du inte som ställde upp i tävlingsklass!

    Läser att du också låg högt i puls:) tala om pulstålig, tröskelträning deluxe:) Vad roligt att ni kunde köra i mål tillsammans! Jag hade gärna velat veta att min sambo var nära att bryta, då hade jag bokstavligen dragit honom runt.

    Som du skriver är ju ett sånt här lopp verkligen ett utmärkt tillfälle att få många timmars träning på samma gång. Går i mål bra mycket bättre i skogen, det är inte dumt!

    Ladda om så kommer du till Eksjö och öser:) jag har fått höra att den är snällare teknisk, lite längre men snällare.

  10. Åh, Grattis Sofia! Vilken super-prestation! Min sambo cyklade Lida Loop och var en vandrande zombie när han kom hem från rejset. Hade varit så kul att vara där och hejja (eller ännu hellre – rejsa själv). Jag hejjade från jobb-stolen och satsar på längre MTB-pass inför Aim Challenge. Grattis igen, du är grym!

  11. Instämmer i hyllningskören – du är grymmast!

    Som gammal tävlingsjunkie tycker jag att det är roligt att man kan tävla även om man inte är toppad för att vinna – det är en skön känsla när tävlingsnerver med tillhörande kickar sätter in.

  12. Å vad imponerande! Vad duktig du är! Så himla kul att läsa (jag har fått en lite lucka i tidschemat och försöker ta igen läsning här på bloggen som jag missat) och så kul att du skriver så inspirerande 🙂 Jag blir supertaggad! Och du är grym!

    Vi ses på Aim och Vasan!

    Sara (Maloja)

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Magiska träningshelger!
Klicka nedan för att se vilka bokningsbara träningshelger & events som finns just nu!