My drug of choice: Endorfiner. Jag är fortfarande, sådär 31 timmar sen avslutat träningspass, hög på endorfinerna det gav. Ögonen är pigga och gnistrar, det spritter i kroppen och jag kan absolut inte sluta fånle åt absolut ingenting.

Att gårdagens träning fick så stort genomslag har säkert flera orsaker. Stark längtan. Oro. Genomförande och framtidstro. Och så den kraft som människor kan frisätta i varandra genom god kommunikation. Se nedan. Jag har nu massiv träningsvärk i låren. Det gör absolut ingenting. I morgon 10.15 kör jag igen!

Endorfiner mina vänner. ut och knarka, det är det bästaste av bästa! ( Och nä… jag har förvisso inget att jämföra med, men ändå)

Endorfinkalas utlovas också på Blogger Boot Camp 2012!