Tag Archive - i form efter graviditet

Den oviktiga vikten

HURRA för er! Ingen av er har frågat eller undrat. Varken i kommentar eller i verkligheten, huruvida jag har några graviditetskilon kvar eller om jag gått ner alla kilon som jag gick upp när vi väntade på att bebén skulle växa till sig. Vi vet alla att det vågen visar inte är samma sak som hur kroppen känns (eller mår) eller hur sammansättningen av muskler och fett ser ut. En verklighet som jag är mer bekant med nu än någonsin.

Jag konstaterar återigen att jag är ett stort fan av er som hänger här! (som blir fler och fler för varje dag som går. Välkomna!)

Tips på övningar för platt och stark mage del 2

Tips för platt mage utan eller efter graviditet del 1 får nu en fortsättning med några magövningar som från början inte utger sig för att vara direkta magdödare, men de ger resultat om man tänker mage, och är nog att aktivera de inre magmusklerna och hittar fokus. Alla övningar går att bara racea igenom, men det är när man gör dem sakta och noga som de inre magmusklerna får jobba – de som ger dig en platt mage och stark hållning!

Efter graviditet lider många av en putande mage, den kan tränas bort med dessa knep!

 Övning 1 för platt mage:

Utgångsläge/mellanläge ovan. Denna övning är en övning som ska ske i ett lugnt och sakta flow. Stå på alla fyra, slappna av i överkroppen. Förläng halsen. På långsam inandning fyller du kroppen med luft, svankar lätt och gör halsen lång. Påbörja sedan utandning, dra in svanskotan ”under kroppen”, skjut rygg och dra in hakan mot bröstet och pannan ska rikta mot knäna. TRYCK och andas ut all luft, och sen lite till, pressa! När luften är helt lut, återgå till inandning och svankning. Kanske behöver du dubbelandas en gång i svankat läge, helt okej, det viktiga är att du pressar ut all luft i ”skjuta rygg läget!”. 10-15 gånger.

 

Övning 2 för platt mage:

Ett klassiskt diagonalt benlyft! Men se där, den här kan ni. Stå på alla fyra som utgångsläge. Sträck vänster ben bakåt/höger arm framåti en långsam rörelse på inandning. Var noga med att benet ska gå rakt bakåt, inte uppåt/nedåt. Sträck ut! På utandning, dra långsamt in benet och magen under kroppen tills de möts. Stark mitt och balans. Först när denna övning utförs sakta hinner de små inre magmusklerna verkligen aktiveras. Byt ben/arm. 10-15 på vardera sida.

Övning för platt och stark mage nr 3:

Nejmen – ett höftlyft! Utgångsläge ovan. Slappna av i axlar och armar. Tippa bäckenet uppåt bakåt och påbörja ett lyft, kota för kota från golvet. Pressa, pressa, pressa uppåt och spänn ben och rumpa. Anadas ut på vägen upp och pressa och håll några sekunder till i uppeläget. Sänk sedan sakta neråt kota för kota. 10-15 gånger.

 

Övning 4 för stark och platt mage utan put:

Stå höftbrett, tänk dig en rak linje igenom hela kroppen. Öppna upp bröstet, tänk på din hållning. Lyft ena benet med lätt böj i knät och dra sedan sakta benet uppåt/framåt i luften med hjälp av magen ( och lite benet såklart). Att svinga fram benet med benmuskeln/höften är enkelt, men hitta känslan där magmusklerna hjälper till att dra! Gör övningen sakta och tänk mage. Var noga med att inte falla in med höften, benet du står på är rakt och starkt. 10-15 lyft, byt sedan ben. Denna övning kan också med fördel göras på kanten av en stepbräda, så att benet som dras uppåt inte kan nudda mark, eller göras mer avancerad om den utförs på bosuboll eller balansplatta!

Outfit: Byxor Soc, cirkuslinne Soc.

Övningarna passar att göra för dig som behöver stärka din core och få platt mage. Detta oavsett om du är helt vanlig dödlig tränande, om du råkar vara gravid, eller om du som jag behöver stärka upp magen efter en graviditet.

Dagens träning: Spinning Express

Spinning Express är 30 minuter fullt ös medvetslös spinning. Måndagspasset körs med full energi och fullt pådrag.

Passupplägget är just nu som följer:

Uppvärmning. När vi är varma efter några minuter med små tempoväxlingar börjar allvaret. Idag var jag i franska alperna i huvudet och bet i ordentligt. 90 sek tempo, 90 sek svagt uppför, 90 sek tung backe. X 4. Kort vila och återhämtning, sedan 60 sek tempo, 30 sek svagt uppför, 60 sek tung backe x 3. Nedvarvning. Stretch.

I slutet av tempo 90 sekundersintervallerna vill man dö lite grann, får release i svag backe, men inser snart att det ju också är tungt, och sen, när man segat sig uppför 90 sekunder tuff backe ska gå direkt på tempo – PHU, då brinner det i benen. 30 intensiva minuter satte rejält med färg på kinderna och svetten rann. Ett optimalt pass att starta veckan med, jag är grymt nöjd med dagens insats!

Efter att ha tagit bilen hem och varvat ner litegrann är jag inte längre exakt i nyans med tröjan, snarare lite ”härligt rosig”. Om man vill vara snäll. Härliga rosor har vi förresten också hemma. De kom prinsen med igår eftermiddag.

Sofy testar: Sats baby

Idag gick jag på veckans andra baby-pass, denna gången på Sats Sickla. Sats baby är (nästan) precis som det låter, ett pass för mammor, med sina bebisar. Träningen har fokus i att mammorna ska hitta tillbaka till formen efter graviditet och förlossning, det är träning för mammakroppen.  De största skillnaderna mot Power baby på Worldclass är två. Det var mer  (mycket mer) folk än vår lilla mysiga grupp på World class,  och betydligt högre tempo. Det kändes ändå som att Sickla-mammorna överlag hade yngre bebisar.

Jag tror att alla Sats baby klasser är uppbyggda på samma sätt, med 20 minuter kondition på step-bräda, och 20 minuter styrka, plus stretch på slutet. Power baby klasserna på World class är alla helt sammansatta av respektive instruktör, varpå de blir väldigt olika.

Jag är verkligen ingen stepbrädefantast. Jag tycker det är häftigt hur vissa studsar med exakt timeing på den där lilla grå boxen, medan jag känner mig ganska off beat mest hela tiden. Detta trots att jag ändå är hyfsat musikalisk. Koordinationen och armar som ska åt ett håll och ben med touch och studs åt ett annat är inte riktigt min kopp te, antagligen för att jag tycker att det är himla trist att vara dålig.

Lofsan som ledde passet var tydlig och det var verkligen inte hennes fel att jag var fel ute på brädan ganska ofta. Hon peppade och påminde oss om stolt hållning och att dra naveln mot ryggraden. Musiken var kanon och hon fick med sig gruppen. Närvarande, förtroendeingivande och engagerad blir tre ledord. Jag är glad och tacksam att jag fick komma och prova!

Något jag kunde sakna var att få alternativa övningar om det blev för mycket studs på brädan för vad kroppen tyckte var okej. Jag vet ju att min kropp har en lång väg tillbaka och att jag måste skynda långsamt. Och jag har koll på att jag inte ska gå över gränsen, avbryta tunga övningar och göra något annat som fungerar bättre där coremusklerna kan jobba bra och på rätt sätt. Alla har ju olika förutsättningar, men jag blev lite livrädd att se att det fanns några som kanske bara hade månadsgamla bebisar som studsade upp och ner på de där stepbrädorna under så lång tid. Kanske fungerar det utmärkt, kanske fick de ont efteråt? Det kan också vara så att jag är hjärntvättad av den mycket mer försiktiga approach som de andra baby-passen jag gått på haft, där det hela tiden uppmanas till att det ska kännas, men ska kännas bra och att det hela tiden erbjuds flera olika alternativ.  Där är tempot inte hela tiden lägre, men absolut med mindre studs i stegen och sammantaget är det lugnare. Å andra sidan, jag är den förste att tycka att man absolut ska TRÄNA när man tränar, och våga ta i och pressa sig. En svår balansgång.

 

Jane har fotat i svunnen tid. Jag har lång väg tillbaka till bra form och hon och hennes fina arbete finns nu på www.janehaglund.se

Styrkedelen tyckte jag mycket om. Här gavs det mer utrymme för att jobba i egen takt och att hinna känna inåt. Det blir extra plus för övningar med gummiband som tog bra på området kring skuldror. Jag råkade dock ta ett lite för lätt gummiband och fick kanske inte ut allt jag kunnat av dessa övningar, (och de tyngre var slut) men det är ju lätt att korrigera vid ett annat träningstillfälle.

Sammantaget då? Jag är kluven. Jag brukar åka från babypassen på World class stärkt av att jag sakteliga blir starkare och att det känns bättre. Idag åkte jag hem från Sickla och kände mig förbannad på min kropp som inte klarar det jag vill att den ska klara. Konditionsmässigt orkar jag det högre tempot, men studs på bräda (under så lång tid) känns obehagligt och tungt. Just nu passar alltså inte Sats baby mig särskilt bra, men jag såg många glada mammor som fått sin dagliga dos med härliga glada träningsendorfiner. Det är komplicerat det här med återhämtning. Det är trist att vara dålig.

Power baby del 6

Mer Power baby. Igår var det torsdag, och jag gick på det lugnare Power baby passet av de två som hålls på World Class Värmdö. Passet på tisdagar är puls, kondition och att hitta åter till styrkan. Torsdagspasset är lugnt och meditativt (nästan yoga!) och där jobbar man mest med bäckenbotten och inre magmuskulaturen.

Nu när jag VET att det är så behöver jag inte bli frustrerad, utan kan gilla läget. Idag har jag träningsvärk som jag kan härleda till fler av övningarna vi gjorde för inre magmusklerna. Jag ska tipsa er om några av övningarna, men först måste jag övertala prinsen att hjälpa mig fota dem. Jag tror de kan vara bra för er som inte fått barn också – särskilt för er som springer mycket och behöver en stark mitt!

Bebén och jag timear bra när det gäller power baby. Lagom till klassen börjar sovs det, och när den är slut möts jag av pigga ögon. Att det sen är gnällfest och ”bär mig nuddar jag annat underlag så tror jag att jag dör”-läge resten av dagen, ja det kan jag leva med.

Två pass om dagen – det kommer alltså vara min nya melodi ganska många dagar nu när #yoga30days pågår. Fast promenader räknas inte riktigt som pass. De ska bara göras. Som nyss – 40 minuter i snön check!

 

 

 

I form efter graviditet – träning genom motstånd

Som led i mitt arbete att komma i form efter graviditet går jag på power baby- passen på Worldclass Värmdö. Dessa pass fokuserar på core samt även på att återfå flåset, men genom att göra mindre rörelser som påverkar stora muskelgrupper. Jag varvar just nu dessa pass med dagliga promenader, samt såklart, bäckenbottenträning.Allt eftersom ska jag trappa upp. Börja jogga och gå på spinning för att leta fram konditionen.  Träna Functional moves och Body balance, samt göra nytt försök på yogaklasser(?) för att bli smidig och stark.

Utmaningen att komma i form efter graviditeten för mig är både kroppslig och mental. Jag har haft hyfsat stora muskler (inget extremt, men ändå) och dessa muskler blir nu fulla med syra väldigt väldigt fort. Jag märker det specifikt i statiska benövningar, då det väldigt fort börjar krampa. Jag har förlorat massa flås i och med att kroppen inte alls ville ha rörelse under graviditeten. Sammandragningar som kom tätt och började göra ont vid fysisk aktivitet gjorde mig rent av förslappad. Att det tar emot så tidigt är mentalt knäckande för någon som är van att orka och pressa. Det blir väldigt lätt att ge upp. ”Det funkar inte – det är ingen idé”.

Om bara några månader är det vår. Då ska det spritta i benen och att sätta ena foten framför den andra är lättare än nu. Jag lovar!

Jag antar att det är samma känsla som man får om man ska börja träna för första gången, och helt enkelt är otränad. Det tar emot tidigt, vilket kan få vilket huvud som helst att tycka att det är trist.

Hur gör jag då? Nu när jag trappar upp min träning är jag noga med att få med huvudet på ”lagom nivå”. Jag bestämmer mig för att göra – SÅ – och sen lämnar jag över till ett maskineri som är kroppen, att göra just det. Jag slår dövörat till att det är jobbigt (det borde inte vara jobbigt nu ju! Vad värdelöst, jag orkar ju inget! tycker ofta mitt huvud) och jag sätter allt fokus på att bara genomföra. Gå en bit till. Ta mig uppför nästa backe. Göra tre benböj till. Och vips! – Där är jag förbi spärren och hittar ny kraft och gammal muskelstyrka som legat i dvala. När jag tagit mig förbi tröskeln till andra andningen orkar jag visst. Inte alls i närheten av när jag är i god kondition. Men det går ju! 

Att släppa prestigen och våga vara dålig (sämre) än vanligt – eller om man aldrig varit särskilt fysisk aktiv, att lita på att alla är nybörjare i början, och att det blir bättre.  För varje pass du samlar på dig där du faktiskt genomförde bygger du nytt starkt pannben, ny frisk kondition och starkare muskler. Du ger dig själv muskelminnen om att det GÅR och att det du gör är bra för dig, snarare än att du gav upp.

Att lyssna på kroppen då? Yadayada säger jag. Visst. Vi ska inte träna extremt över vår förmåga. Det är dumt att tro att magträning gör skillnad på magmuskler som inte sitter på rätt ställe ännu. Dumt att lyfta vikter om vi inte kan stabilisera bålen. Det är inte det jag menar, klart att vi ska träna smart. Men att gå en kilometer kortare för att  man blir svettig, eller lyfta en gång mindre för att mjölksyran närmar sig – sådant lyssnar man inte på. Vi ska lyssna om kroppen visar tecken på stressymptom. Om du får högre vilopuls än normalt som håller i sig. Har svårt att somna. Om hjärtat slår dubbelslag eller om pulsen rusar utan anledning. Om du får ihållande huvudvärk och muskelvärk (ej träningsvärk). DÅ ska man lyssna och vila. Inte ta i lite till.

Det är hårt arbete att hitta tillbaka till sin forna form. Det är slitsamt men givande. För vet ni – när man är otränad får man väldigt fort resultat! Prova att ta i lite till, och mät känslan i samma övning om två veckor får du se!

Just do it! Kör bara gör! Resultat kommer vid ansträngning!