Vi samlades där på World class värmdö igår förmiddag. Sex mer eller mindre nyblivna mammor. Vi hälsades varmt välkomna till en ny vårtermin, och Maria Östlund sa att hon såg fram emot att lotsa oss mot fornstora formtoppsdagar. En liten behändig grupp, jätteskönt och perfekt tyckte jag.
Maria berättade vem hon var, att hennes barn nu var stora, och att hon körde väldigt olika typer av pass på klubben. Att det tar nära på sju (!) år för en kropps alla muskler att återhämta sig efter en graviditet. Peppade att ”med tålamod, envishet och rätt strategi kommer ni nå era mål. Jag finns här för att ge er redskapen! ” Efter inledande ord vände hon frågan till oss. Vilka var vi? Vi fick presentera oss var och en och svara på frågor om våra träningsmål. Vad ville vi med vår träning?
En bra instruktör bjuder på sig själv. Ser till att skapa förtroende innan den vill ha information tillbaka.
Det var många önskningar om viktminskning. Om att stärka rygg och axlar. Om att bli sitt gamla jag. Bebisarna var mellan fyra och nio månader och enligt egen utsago skulle det skalas bort mellan 10-15 kilo på alla som var där. Jag fick berätta vad jag hette sist. Sa att jag ville stärka upp alla små muskler som gått sönder, att jag tränat mycket förut, men nästan inte alls under graviditeten. När någon sa 10-15 kilo frågade Maria om det var 10, 13 eller 15 kg som skulle bort. Om det fanns delmål? Om målet i sig var attraktivt, och NÄR det skulle vara uppnått.
En bra instruktör hjälper dig att konkretisera dina mål och mening med din träning.
Jag fick inte frågan om jag satt något mål med min träning. Jag tycker nästan det var bra, för då slapp jag säga att jag vill köra cykelvasan och multisporttävling och vara i högform i augusti. Jag slapp vara en egen ö, utan fick vara som alla andra, även om jag inte behöver gå ner några tio kilo. Inte ens fem. Bebé E två månader gammal. Det såg man ju ändå. Jag skiljde mig från resten av gruppen i mina löpartights och functions t-shirt, lätta tunna löpskor. Och min kropp hade kunnat sitta på vem som helst därute i gymet, som var där för träning rakt av. Men Maria såg också mig.
En bra instruktör förstår sig på att bygga gruppdynamik.
Vi drog igång med uppvärmning. Stora muskelgrupper, benböj och utfall från stepbräda, åt sidan och bakåt. Det brände bra i lår och rumpa. Fortsatte med övningar som höftlyft och rumplyft för mage och bäcken. Hela tiden uppmanade att spänna till, hålla stolt och rak hållning,var och en fick små uppmaningar och ögonkontakt. I övningar där ryggen skulle rullas spände hon ögonen i mig och konstaterade ”här har vi din utmaning”. Såklart. Min stela förr skadedrabbade rygg har stelnat till rejält.
En bra instruktör ser alla deltagare på sin nivå, där de är, och hjälper dem att spänna sin båge.
Avslutade med stretch. Maria berättade åter att hon var där för vår skull, med massor av erfarenhet och nycklar. Att om vi ville lyckas och valde mot våra mål skulle vi nå dem. Om vi arbetade efter vår plan, levererade delmål och ville uppnå det vi föresatt oss så skulle hon hjälpa oss se till att det blev verklighet. Hon pratade med hjärtat, och med självförtroende. ”Jag är bra på det här”. Att nå era mål handlar lika mycket om vad ni gör som vad ni tänker. Det är i huvudet alla nya vanor börjar.
En bra instruktör har självförtroende, kan motivera sina val och skapa inspiration som stannar kvar. Även efter att musiken tystnat för den gången. Och hon/han övertygar om att uppsöka just den klassen igen. I jakt mot målet.
Grattis World Class Värmdö, att ni knutit Maria Östlund till er.
Grattis till mig, som har ännu en person att fundera kring träningsupplägg med!