Välkommen till din nya favoritblogg!

Rörlighet och stabilitet – varför och var?

Jag kommer skriva lite mer om rörlighet i en serie framåt, titta på specifika ställen i kroppen där vi ofta får problem med eller kring vår rörlighet vilket begränsar vår rörelsebana  och ge tips på övningar som kan hjälpa. Övningarna kommer sedan, idag blir det mer teori!

Låt oss först slå fast att vi har två lika viktiga delar för att skapa en rörelse i kroppen, dessa är krav på mobilitet/rörlighet och krav på stabilitet och för effektiva rörelser måste rörlighet aka mobilitet och också stabilitet arbeta tillsammans. Det är inte att dra det för långt att säga att för att kunna utveckla fysiska förmågor såsom; styrka, uthållighet, snabbhet och kraft måste vi ha bra mobilitet och stabilitet, det är en förutsättning. Finns inte förutsättningarna blir våra rörelser ineffektiva och skaderisken kan öka. Kanske har ni sett vingliga knäböj med konstiga vinklar på gymet – ni kan kanske inte riktigt sätta fingret på vad som är fel, men rörelsen ser knas ut. Det saknas i regel mobilitet och stabilitet eller både och.

Som personlig tränare är det väldigt roligt att göra skillnad och öka förståelsen kring principen om mobilitet och stabilitet. Med den första kunskapen kommer man långt, men det kan krävas mycket och hårt jobb för att bana in nya korrekta rörelser men vinsten i att göra det är enorm.

Rörlighet

Först definierar vi mobilitet/rörlighet: 

styrka i maximalt rörelseomfång, att äga och kontrollera rörelsen fullt ut. Att vara vig eller flexibel är inte samma sak.  Flexibilitet + styrka = mobilitet/rörlighet.

Sedan definierar vi stabilitet:

Stabilitet = förmågan att kontrollera krafter eller rörelser.

Alla våra leder har behov av både rörlighet och stabilitet men de har en primär funktion att vara antingen mobila/rörliga eller stabila. Det är våra muskler runt leden som hjälper oss att skapa främst stabilitet och det är också musklerna som ibland kan sabba vår rörlighet, oftast för att stabiliteten inte är på plats.

Nerifrån och upp har våra leder denna primära uppgift: 

  • stortå – mobilitet
  • mellanfot – stabilitet
  • fotled –  rörlighet ( upp på tå – sitta på huk )
  • knäled – stabilitet
  • höftled – mobilitet
  • ländrygg – stabilitet
  • bröstrygg – mobilitet
  • skulderblad – stabilitet
  • axelled – mobilitet
  • armbågsled – stabilitet
  • handled – mobilitet
  • mellanhand – stabilitet
  • fingrar – mobilitet
  • tummen – stabilitet

Tänk efter – om du ska göra den komplexa övningen djupt knäböj med raka armar över huvudet – vad ställer vi för krav på kroppen?

Jo: Stort krav på fotledens rörlighet, stort krav på stabilitet i knäleden, stort krav på mobilitet i höften – att kunna skapa en djup sitt. Svanken och ländryggen behöver vara stabil, vi har stort krav på mobilitet i bröstryggen att kunna behålla ryggen rak, samt kontroll i skulderbladen och stort krav på rörlighet i axelleden när armarna ska riktas uppåt.

Mobilitet och stabilitet – hur förändrar det våra rörelser?

En funktionsnedsättning i en led kommer att påverka leden över eller under. En klassiker är att vi går till naprapaten med vår onda rygg och hen hittar problemet i höftleden.  Ett annat klassiskt exempel när man försöker tänka rätt men det ändå blir fel är den gången vi blir tillsagda att ”stretcha bröstmuskulaturen” om vi är framåtroterade i axlarna och stela i bröstryggen. Att stretcha bröstmuskeln kommer inte hjälpa orsaken till framåtrotationen. Lösningen heter stabilitet i form av att jobba med skulderbaldskontroll att sätta tillbaka axlarna ner och skuldrorna bak, samt att jobba med rörlighet i bröstryggen – att öppna upp, kunna göra lätta bakåtböjningar och rotationer.

Framåt ska vi titta på höftled, fotled, bröstrygg, axelled och så till sist de komplexa skuldrorna.

 

 

 

 

Magiska träningshelger!
Klicka nedan för att se vilka bokningsbara träningshelger & events som finns just nu!